Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olberg, Paul: Ryska ställningar och utvecklingslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA STÄLLNINGAR OCH UTVECKLINGSLINJER 303
livets upphjälpande är även den s. k. statskapitalismen,
sovjetväldets fortsatta handhavande av de viktigaste grenarna av
folkhushållningen. Men de ryska makthavarnas alla ansträngningar att leda
landets utveckling efter sin egen trångsynta partipolitik skola bli
förgäves. Under det väldiga trycket av de inrikes- och
utrikespolitiska förhållandena skola de bli tvungna att ge den privata
företagsamheten större och större medgivanden. Det råder intet tvivel om
att övergivandet av diktaturens "ekonomiska fästningar", framför
allt statsmonopolet på utrikeshandeln, som en eftergift åt
privatkapitalet blott är en tidsfråga. Egentligen började undergrävandet
av bolsjevismens ekonomiska grundvalar samtidigt med
proklamerandet av den s, k. nya kursen. Redan nu kan man fastslå, att de
ringa positiva resultaten på det ekonomiska området uteslutande äro
verk av privatinitiativet. Det är mycket betecknande, att även
statsorganen ta privatföretagsamhetens hjälp och förmedling i
anspråk. Därmed främja de privatkapitalets utveckling. Största
delen av statens ekonomiska mekanism består av element, som
politiskt inte har någonting gemensamt med bolsjevismen.
Med naturnödvändighet försiggår genom den nya ekonomiska
politiken en social omgruppering i landet. Det uppstår grupper
och klasser, som ge hela statslivet en alldeles ny prägel. På den
flacka landsbygden är småbonden numera vanligare än
storgodsägaren. Och i staden ha likaledes de gamla samhällslagren i de flesta
fall försvunnit eller antagit nya former. Först konsolideras där en
sovjetbourgeoisi. Detta stånd utgöres av: tidigare högre
sovjettjänstemän, som förstått att göra sig rika i kommunismens tjänst;
forna bönder, som under de senaste åren samlat en förmögenhet på
handel med staden; köpmän, fabriksledare o. s. v., som på sin tid
förlorade sina ägodelar genom nationaliseringen och nu anpassa sig
efter de nya förhållandena. Till dem sälla sig olika element ur
andra befolkningsgrupper, intellektuella, studenter, arbetare o. s. v.
Sovjetbourgeoisin äger alla vanliga specifika egenskaper hos
efterkrigstidens nya bourgeoisi. Dess kulturpolitiska åskådningar och
dess sociala känslor äro primitiva. Den ser sin mission i att
förverkliga det bekanta mottot "beriken eder". I detta sitt strävande
att utnyttja den nya ekonomiska politikens konjunktur äro
sovjetbourgeoisin på väg att bli en politisk maktfaktor och att tillägna sig
en borgerlig klass’ goda traditioner. Detta mål kan emellertid inte
uppnås på en dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
