Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olberg, Paul: Ryska ställningar och utvecklingslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
302
PAUL ÖLBERG
ha kommunisterna utan vidare prisgivit alla sitt programs
grundsatser om demokrati och socialism. Bolsjevismen formar inte som
många tro förhållandena till fördel för sin politik; den är tvärtom
ett rätt enkelt instrument för dessa förhållanden. Det bästa beviset
härför är dess bondepolitik. Steg för steg gav den bönderna
medgivanden, tills den fullständigt kapitulerade. Sovjetväldets faktiska
politiska roll bedömes träffande av den italienske historikern
Ferrero, som i "Seeolo" skriver: "Vi veta nu mycket väl, att Lenin
är en diktator, som utfärdat en otalig mängd av alla möjliga dekreter
och förordningar, som likväl med vissa små undantag förbli döda
bokstäver. Lenins tal äro oräkneliga. Men händelserna gingo sin
egen väg och rättade sig ingalunda efter Lenins profetior och
riktlinjer. Det som i Ryssland kallas proletariatets diktatur är
ingenting annat än en kvarleva av den gamla tsarismens byråkratiska
despotism. Av diktaturen återstår egentligen endast krigsrätter, galgar,
straffexpeditioner och den lättfärdighet, med vilken domstolarna
fäller dödsdomar massvis.’’
En utmärkt illustration för detta påstående erbjuder Rysslands
senaste utveckling under den s. k. nya kursen.
IL
Det vore dumt att underskatta den nya ekonomiska politikens
betydelse för Rysslands utveckling. Trots alla dess brister får det inte
förnekas, att den börjat befria landets produktiva krafter från det
outhärdliga polisok, som tryckt hela det ekonomiska livet under
pseudokommunismen. Den nya ekonomiska politiken återgav, om
också blott till en del, producenten den nödvändiga självständighet,
utan vilken ingen framgångsrik ekonomisk verksamhet är tänkbar.
Bonden, köpmannen, fabrikanten är inte längre som förut utsatt för
risken att hans mödas lön i vilket ögonblick som helst kan tagas i
beslag av sovjettjänstemännen. Därigenom har företagsamheten
uppmuntrats, något som endast kan vara till nytta för lantbruket.
I jämförelse med pseudokommunismen betyder med andra ord den
nya ekonomiska politiken ett ofantligt framsteg för den ryska
natio-nalhushållningen. Teoretiskt sett följer den rätta vägen för
Rysslands historiska skede, som inte kan vara något annat än kapitalism.
Vi ha ovan sett, att Rysslands ekonomiska återuppbyggande blev
oerhört hindrat genom polisregimen. En hämsko för det ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
