Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olsson, Oscar: De svenska arbetarnas folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA ARBETARNES FOLKBILDNINGSARBETE 309
toning av de naturvetenskapliga och sociala ämnena och
synpunkterna. Från religiöst och konservativt håll sattes i gång en våldsam
förföljelse mot den nya skolan såsom en socialismens och
gudsför-nekelsens agitationshärd. Man lyckades också avstänga skolan från
det vanliga statsanslaget och hoppades på så sätt få den stängd. Då
slog emellertid den svenska arbetarrörelsen vakt om skolan. Både
fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet lämnade
anslag och sände stipendiater, trots att skolan strängt bibehöll sin
neutrala ställning i politiska och religiösa frågor.
Följden var, att Brunnsvik blev vår första arbetarhögskola, och
alltjämt är det till långt övervägande del ur industriarbetarnas led,
som eleverna rekryteras. En rad framstående kulturpersonligheter
och lärare, även universitetslärare, ägnade skolan sina tjänster
antingen som fast anställda lärare eller som mera tillfälliga föreläsare.
Brunnsvik fick snart anseende som Sveriges främste folkhögskola,
och förföljelserna upphörde så småningom. Men fastän de stora
understöden från arbetarorganisationerna nu indragits, besökes
skolan fortfarande mest av socialistisk arbetarungdom från hela landet.
Ekonomiska, sociala och politiska ämnen upptaga stor plats på
studieplanen. Lärarna dölja i föreläsningarna inte sin politiska
åskådning mer än eleverna sin i diskussionerna, men alla äro i
studiearbetet besjälade av ärlig strävan att komma fram till säkra och
objektiva resultat.
Den våg av entusiasm för Brunnsviks folkhögskola, som gick
genom den svenska arbetarungdomen, fäste dennas uppmärksamhet på
folkhögskolans betydelse över huvud för självbildningsarbetet.
Undervisningen i Brunnsvik verkade också befruktande på stämningen
i andra folkhögskolor, och följden har blivit, att på många håll
folkhögskolorna fått ett inslag av arbetarungdom, som förut saknats.
Även i fråga om undervisningsmetoden i folkhögskolan har
Brunnsviks exempel varit av betydelse. Genom sin förbindelse med
de stora folkföreningarna kom denna folkhögskola att före alla andra
uppmärksamma studiecirkelmetodens betydelse även för
folkhögskolans arbete. Nu arbetas det i studiecirklar, med och utan lärare
som ledare, i åtskilliga folkhögskolor.
Slutligen ha också försök gjorts med folkhögskolans
omplanterande i storstaden. I Stockholm arbetar sedan 1918 Birkagårdens
folkhögskola, en svensk motsvarighet till de engelska ?
’non-residen-tial" settlements eller colleges. Denna högskolas verksamhet har i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
