Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBEEALISM OCH SOCIALISM
397
instinktiv ovilja mot det drag av monopolpolitik, som ligger och
måste ligga i faekföreningsrörelsens strävanden. Det torde vara
onödigt att här upprepa den bevisföring, som så ofta presterats från
liberalt håll, att den fria konkurrensen mellan arbetarna inte med
nödvändighet kräves av liberala ekonomiska principer, och att den
"konstlade knapphet" på arbetskraft, som fackföreningarna måste
skapa för att ge arbetareparten någon styrka i
avtalsförhandlingarna, mycket väl kan gå in som ett drag i det gästfria liberala
samhället.
Den utvecklingslinje man numera kan finna företecknad av
många liberaler, utgör en fortsättning i den redan inslagna
riktningen. Organisationer av arbetare och arbetsgivare, som i
samarbete i stället för under ständig konflikt söka finna den rätta
fördelningen av industriens avkastning och de bästa metoderna att
ordna förhållandena på arbetsplatsen, synes man genomgående ha
i tankarna. Alltså fabrikskommittéer vid det enskilda företaget,
råd av arbetare och arbetsgivare för hela industrigrenar och
slutligen som hörnsten ett industriellt landsråd, är den byggnad som
till exempel Ramsay Muir skisserar. Landsrådet skapas genom
lagstiftning, likaså delvis de särskilda industriråden, varefter genom
deras försorg samarbetet vid de enskilda företagen ordnas i efter
omständigheterna växlande former.
Så långt har man ju ingen anledning att söka efter de principiella
gränserna mot socialistiska planer på industriell demokrati. Muir
t. ex. lägger särskild vikt vid att industriråden skola söka bestämma
lönerna, det vill säga fördelningen av industrins avkastning, under
full kännedom om företagens ekonomiska ställning. Dessa råd skola
utarbeta planer för arbetslöshetsfonder etc. såsom komplettering till
den statliga försäkringen, de skola bestämma formerna för "andel i
vinst" och så vidare. Men Muir hör till dem, som tro på möjligheten
att dra en klar och enkel gräns mellan den "mänskliga sidan" av
industrin, där den demokratiska diskussionen och voteringen har sin
plats, och den tekniska sidan, "expertsidan", där ledningen bör ha
"fullständig kontroll". Även här möter man hos Muir en strävan
att finna klara och skarpa skiljelinjer mellan liberalism och
socialism. För honom är den liberal, som ser och drar gränsen för
arbetarnes inflytande mellan det "mänskliga" — d. v. s. löner och
allmänna arbetsvillkor — och det "tekniska". "Det är den
grundläggande bristen hos de flesta socialistiska förslag till ’demokratisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
