Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1923 - Wigforss, Ernst: Liberalism och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
ERNST WIGFORSS
kontroll’, att de sudda ut denna vitala skillnad och kräva, att båda
slagen av frågor skola avgöras genom diskussion och omröstning ".
Det förefaller både av detta och många andra ställen, som om
Muir verkligen tänkt sig frågorna cm löner etc. avgjorda genom
"omröstning" inom industriråden, men man har å andra sidan svårt
att tro på en så revolutionär innebörd i förslagen, eftersom ingen av
de uppenbara svårigheterna i en dylik utveckling ens diskuteras. Att
Muir i alla händelser inte representerar någon samlad liberal opinion
i England vid sitt avvisande av arbetarnas deltagande i den
"tekniska" ledningen, är ganska visst. De enskilda experimenten i den
senare riktningen synas åtnjuta stor sympati på liberalt håll, och
man frestas nästan till antagandet, att de undgått Muirs
uppmärksamhet. I en recension av Muirs bok i The Nation finner man också,
hur D. H. Robertson anser distinktionen mellan den "mänskliga
sidan" och "expertsidan" vara klar endast så länge "man håller
sig kvar på de allmänna talesättens område". Eobertson har själv
i sin "Control of industry" uttryckt uppfattningen att just ifråga
om företagens teknik och organisation ett vidsträckt fält synes ligga
öppet för fabrikskommittéernas positiva och uppbyggande
medverkan vid företagens ledning. I sin recension av Muir pekar han på
idén om ett "självägande" företag, där alla medarbetarna, uppifrån
och ned, enades i ett gemensamt mål utan några utanförstående
"sysslolösa aktieägare" att ta hänsyn till, och önskar att "den nya
liberalismen" finge blicken öppen för den sortens möjligheter.
Under sådana förhållanden är det mycket förklarligt, om Robertson
har en stark känsla av, att Muir inte "lyckats tränga fram till
hjärtpunkten i invändningarna mot den industriella oligarkien".
"Den där liksidiga triangeln av krafter", säger Robertson med
hänsyftning på Muirs bild av det politiska stridsfältet, "tycks
fortfarande, när det gäller industrin, visa en beklaglig tendens att bli
likbent".
Även ifråga om "industriens humanisering" ser det ut, som om
de principiella gränserna mellan socialism och liberalism skulle vara
besvärliga att uppdraga. De stora meningsskiljaktigheter, som
säkerligen förefinnas rörande arbetarnas "andel i ledningen" eller
"kontroll över industrien", torde inte på något enkelt och uppenbart
bätt till sina gränser sammanfalla med de motsättningar, som
betecknas med orden "enskild äganderätt" eller "samegendom",
"privat företagsamhet" eller "medveten organisation".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
