- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
17

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Björnsson, Edv.: Tysklands betalningsförmåga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSKLANDS BETALNINGSFÖBMAGA 17

huvud taget kan betala. Och förrän man kommit överens på den
punkten, kan icke arbetet för Europas återställelse på allvar börja.

Genom Versaillesfördraget förband sig Tyskland att betala all
skada, som tillfogats de allierade makternas civila undersåtar genom
kriget. Fastställandet av skadeståndsbeloppets storlek och
kontrollen över dess indrivande uppdrogs åt den så kallade
skadeståndskommissionen, vilken erhöll utomordentliga befogenheter att
kontrollera Tysklands ekonomiska liv. Enligt denna kommissions
förslag fixerades Tysklands skadeståndsplikt av Londonkonferensen i
maj 1921 till i huvudsak 136 miljarder guldmark,varav 4 milj.
skulle användas för -betalning av Belgiens krigsskuld. Efter
avräkning av det, som Tyskland redan före maj 1921 betalat, skulle åter^
stöden betalas med 2 milj. + 26 % av hela den tyska exportens
värde- för varje år. Om Tysklands årliga export till exempel
an-tages vara värd 10 milj., betyder detta en årlig betalning av 4,e
milj. Detta Londonkonferensens beslut gäller än i dag som de
allierades minimikrav på Tyskland. Alla senare förhandlingar med
eller utan stöd av militära maktmedel ha endast resulterat i
tillfälliga modifikationer i fråga om tid och sätt för inbetalningen.

Står nu detta krav i rimlig proportion till Tysklands
betalningsförmåga? Ja därom råder överallt i världen de mest motsatta
meningar. Å ena sidan framhålles, att hela grunden för Tysklands
ekonomi är underminerad, befolkningen undernärd, dess mynt- och
skatteväsen i hopplös oreda, viktiga naturtillgångar i kol, järn och
så vidare avträdda till dess före detta fiender och dessas vänner.
Tyskland kan därför icke få upp sin produktion, och även om det
kunde, vill ingen köpa densamma.

Från den andra sidan anföres, att Tyskland, om det verkligen vill
visa god vilja, mycket väl skulle kunna betala, vad som fordras. Det
utgör icke mer än cirka 80 guldmark per år och invånare. Dess
land blev förskonat från direkt krigsödeläggelse, och när Frankrike
efter 1871 på två år kunde betala 5 miljarder francs, bör detta
skadestånd för nutidens Tyskland vara en uthärdlig börda.

Carnegiesällskapets Ekonomiska Institut i Newyork, vilket har
tagit till sin uppgift att bland Förenta staternas folk sprida
opartisk och saklig upplysning i aktuella ekonomiska spörsmål, har
genom en undersökning, offentliggjord i en nyligen utgiven bok sökt

1 miljard (1,000,000,000) guldmark betecknas i det följande milj.

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1924/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free