Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Björnsson, Edv.: Tysklands betalningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 EDV. BJÖBK8S0K
finna ett objektivt svar på frågan. Och just nu, då Tysklands
betalningsförmåga är föremål för undersökning av de allierades
experter, torde en redogörelse för de väsentligaste resultaten av denna
undersökning kunna påräkna ett visst intresse även hos oss.
Det må redan från början sägas, att förf. icke kunnat ange.
Tysklands betalningsförmåga till så och så många milj. Och de ha heller
icke arbetat alldeles förutsättningslöst. De ha nämligen gjort den
förutsättningen, att Tysklands hela befolkning på 63 mil joner dcall
få leva och få tillfälle att utveckla minst samma arbetsintensitet som
före kriget.
Frågan om Tysklands betalningsförmåga, blir genast klarare, om
man ser den mot bakgrund, av vad som skedde i uppgörelsen mellan
Frankrike och Tyskland 1871.
Det är en allmän föreställning, att fransmännen efter 1871 genom
att dra åt svåhgremmen^ spara och betala skatter möjliggjorde
betalandet av Tysklands krigskostnader inom 2 år efter fredsslutet.
Ingenting kan vara oriktigare. Kontant betalades i guld och
andra därmed jämförliga värden endast ungefär 1 milj. francs»
Resten, något över 4 milj., betalades med valutan för franska
obligationer sålda i utlandet. Skatterna ökades inte omedelbart ens med
räntan på dessa lån, vilkas amortering i själva verket än i dag
tynger Frankrikes budget.
Men till och med denna i förhållande till Tysklands nuvarande
skuld anspråkslösa betalningsprestation blev möjlig endast tack vare
en del gynnsamma omständigheter, som våra dagars Tyskland icke
kan räkna nied. Det korta kriget hade inte utmattat vare sig
Frankrikes folk eller dess kredit i utlandet, och det hade framför allt inte
bragt oordning i vare sig Europas eller övriga världsdelars
ekonomiska organisation.
Det sätt, på vilket Frankrike 1871—78 verkställde sin betalning
ger en god belysning av problemet om internationella skulders
likvidering över huvud taget. Detta problem är vida mera
invecklat än en betalningsprocedur mellan två enskilda A och B. A kan
förvandla hela sin förmögenhet i pengar och överlämna den till B,
men två stater kunna icke förfara på det sättet. —
En stor del av ett lands nationalförmögenhet kan i själva verket
aldrig flyttas utom landets gränser. En stat kan utom genom
utländska lån skaffa sig utländska betalningsmedel endast genom
synlig eller osynlig export och denna exports indragande under statens
förfogande medelst beskattning eller lån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
