Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Björnsson, Edv.: Tysklands betalningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS BBTALNINöSFÖBMÅaA 19
Sedan Tyskland sålunda förbrukat, vad det vid fredsslutet ägde
av kapital i utlandet, av guld och. andra flyttbara värden, såsom
fartyg, lokomotiv och dylikt och icke längre har kredit, reducerar sig
frågan om Tysklands betalningsförmåga till denna: Huru mycket
kan Tyskland år efter år vid uthålligt bruk betala genom sitt
exportöverskott, däri inberäknat den osynliga exporten bestående av
in-tjänta frakter, tyska undersåtars förjänster på affärsverksamhet i
utlandet och så vidare.
Förf, ha nu sökt lösa sin uppgift genom att undersöka,
huruvida Tyskland har förutsättning att producera ett tillräckligt stort
exportöverskott, vidare att finna avsättning för detta och slutligen
att få det genom beskattning tillgängligt för skädeståndslikvider.
Tysklands betalningsbalans före kriget.
Under de 20 åren närmast före kriget hade Tyskland en starkt
negativ handelsbalans. Värdet av importerade varor (guld
inräknat) översteg exportens värde med i medeltal (1909—1913) 1,7
milj. per år. Men trots detta hade Tyskland en positiv
betalningsbalans på grund av osynlig export. Dennas storlek undandrar sig
exakt beräkning. Men man kan på annat sätt beräkna
betalningsbalansen,
Tyd^a kapitalplaceringar i utlandet utgjorde 1893 12 milj, och
1913 20 milj., vUket motsvarar en årlig tillväxt av cirka 0,4 milj.
Redan denna siffras storlek sätter i skarp belysning det oerhörda
i de allierades krav på en årlig betalning av 4,6 milj. Och ändå
skulle Tyskland inte före 1913 kunnat utan olägenhet ha betalat ens
0,4 milj., utan blott föga mer än hälften, ty avkastningen av
kapitalplaceringar i utlandet ingick ju i betalningsbalansen. Hade
denna post år efter plockats bort, skulle dessa kapitalplaceringar
icke hunnit växa från 12 till 20 milj. under 20-årsperioden.
Men nu frågar man sig: Hade inte importen kunnat minskas och
exporten stegras? För att besvara denna fråga undersöka förf.
sammansättningen av import och export. Denna har för 1913
följande utseende (värdet i milj.):
Båvaror. Halvfabrikat. Livsmedel. Lev. djur. Helfabrikat.
Import ...... 5,00 1,24 2,76 0,29 1,48
Export ...... 1,52 1,14 1,04 0,01 6,40
överskott ____ 3,48 O,10 1,72 0,28 — 4,92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
