Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Lagerroth, Fredrik: Var konungens borggårdstal grundlagsstridigt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAR KOKtTKÖtrKS BORGGÅKD61AL ÖRUKDLAGS8TÄ1D1ÖT? 35
om svenskarixas lynne, skriven 1896, att ’Hronföljarevalet i Örebro,
vilket väl får betraktas som svenskarnas senaste historiska h^mdling
av nationell inbillningskraft står vår tid ännu för nära for att
behöva bli den sista". Säkerligen skulle han, sofn ju lär ha spelat en
ej obetydlig roU vid borggårdstalets tillkomst, vara villig instämma
med Kjellén, som i en teckning av den svenska ’^folksjälen’*
uppräknar följande romantiska, för Sverige säregna historiska tilldragelser:
Tåget över Bält 1658, kalabaliken i Bender 1713, statskuppen 1772,
tronföljarevalet 1810 och bondetåget 1914.
Till trots för allt det romantiska skimmer som kringsvävar
bondetåg och borggårdstal, torde de dock vara resultat av ett nog så
realpolitiskt motivkomplex. Att få en fullständig inblick i detta,
torde dock ej bli förunnat många av den generation, som nu lever.
Alltför många fakta äro oss ännu fördolda, för att det skulle låta sig
göra, och ingen vet, när de bli uppenbarade. Också fattas oss det
historiska perspektivet, för att vi skulle kunna nu bedöma deras
politiska innebörd.
Borggårdstalet gav emellertid oekså anledning till en
författningsstrid av nog så hetsig karaktär. Konung Gustaf beskylldes för att
ha brutit mot grundlagarna eller åtminstone deras anda. Var
anklagelsen befogad? Att nu upptaga till förnyad behandling denna
rent teoretiska fråga må ej anses olämpligt. På tio år böra dock de
lidelser, den en gång rörde upp, ha hunnit lägga sig.
Till orientering i problemläget torde det vara lämpligt, att vi först
söka bilda oss en mening om vad de, som skapade vår konstitution,
hade för avsikt med de pragrafer däri, som handlade om det
inbördes förhållandet mellan konungen och hans rådgivare. Fr^an är ej
juridisk, det medgives gärna, och av det svar vi få skcfla heller inga
juridiska konsekvenser dragas. Den är historisk men som sådan av
sitt stora intresse. Dess bättre är den ock lätt att besvara. Uti
konstitutionsutskottets berömda memorial av den 2 juni 1809 med
förslag till regeringsform heter det: ’’Makten att styra tillkommer efter
utskottets förslag odelad konungen. Men hans beslut kunna icke
förhastat fattas, icke bestämmas efter ensidiga underrättelser och råd av
dolda personer utan ansvarighet. Han måste i alla mål låta sig
upplysas av ett offentligt statsråd, vars ledamöter, ställda under
ansvarighet icke blott för deras yttrade rådslag utan även för deras
ty^-nad, då de bort råda, måste själva sorgfälligt söka upplysningar för
att bevara sitt liv, sin välfärd och sin hederMeningen är tydli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
