Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Den engelska arbetareregeringen och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 iDEK ENGELSKA ARBETAÄEBEGEEIKGEN OCH SOCIALISMEK
skolans’’ ntivarande lärofader A. C, Pigou. Denne särskilt bland
engelska nyliberaler högt uppburne ekonom väger omsorgsfullt de
olika argumenten men slutar med att avgjort förorda kapitalskatten.
Ävén J. H, Tho7)ias gav år 1920 uttryck åt sin syn på
arbetarpartiets uppgifter som regeringsparti, i boken ’’When Labour
rules’\ Några utpräglat personliga åsikter i nationaliseringsfrågan
kan man väl inte finna där, men när det gäller järnvägarna har
Thomas med stor saW^unskap behandlat problemet i en särskild
skrift med den fyndiga titeln ’’Det röda ljuset på järnvägarna".
Annars hör ju Thomas visserligen inte till de nya män, vilkas röda
färg sticker skarpast i ögonen, och "När arbetarpartiet regerar"
sysslar mindre med nationaliseringen än med en rad andra inre och
yttre politiska problem. Åt imperiets koloniala politik ägnas flera
kapitel, och då det är den blivande kolonialministern, som talar,
torde några korta citat förtjäna sin plats.
Thomas tar som det viktigaste exemplet Afrika och han skiljer på vad
han kallar en afrikansk politik och en europeisk, den förra syftande till att
bevara landet åt de infödda under deras egen kontroll, den andra till att
utveckla det genom europeiska bolag, europeiska pengar och mer eller mindre
utpräglat tvångsarbete av infödingarna. Man har hittills exempel på båda
arterna av politik, och även ur rent ekonomisk synpunkt anser Thomas, att
den afrikanska visat sig överlägsen. Att denna senare är den enda jwlitiken
för arbetarpartiet är självklart och dess viktigaste drag sammanfattas
sålunda:
’*Både i fråga om Afrika och andra kolonier har arbetarpartiet sina
principer, och den första är, att ingen ekonomisk exploatering av d© infödda får
äga rum till de vitas förmån. Vi skola betrakta infödingen som en fri man,
vi skola söka bereda honom möjlighet att utveckla sig och bevara åt honom
de ekonomiska tillgångarna i hans eget land. Jorden skall behandlas som
de infödda samhällenas egendom. Vi skola i parlamentet stifta lagar, som
göra deras eganderätt tryggad. Vi skola genomföra lagbestämmelser, som
definitivt hindra jordens Övergång i européernas händer. Där dyrbara maskiner,
särskild sakkunskap etc. äro behövliga, skall staten skaffa det nödvändiga
kapitalet och den nödvändiga sakkunskapen, så att bästa möjliga avkastning kan
erhållas.
Om några jordkoncessioner lämnas åt européer, måste det vara i form av
korta arrenden och beviljade med de infödda samhällenas bifall och endast
på begränsade områden.
druvor, järnvägar och monopol över huvud skola drivas av staten för
samhället som en helhet. Vi skola inte tillåta någon slavhandel. Vi skola inte ha
någon pantförskrivning av mänskor, sådan som nu är tillåten, ty detta är
■ slaveri. Förbudet mot tvångsarbete kommer att bli absolut och allt frivilligt
arbete måste betalas med en kontant lön till arbetaren själv och inte tiU någon
stamhövding. Denne skall berövas all makt att uppbåda sina underlydande i
syfte att med tvång sätta upp en armé av arbetare åt en vit man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
