Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Händelser och spörsmål - Den stora frågan - Remissdebatten - Sovjetregeringens erkännande de jure
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖKSMÄL 57
det enkla och sunda förnuftet i ett dylikt resonemang. Men den naturliga
konsekvensen har förskräckt honom. Att räkna med det nuvarande faktiska läget,
att betrakta varje härordning som rent provisorisk, att säga andra tider andra^
försvarsanstalter, det inser han skulle betyda en kraftig reducering av
rustning-ama just nu, och vem vet, om vårt folk skulle märka tecknen till en annalkande
fara och visa någon villighet att anpassa vårt försvar därefter?
Återigen är det pessimisten Trygger, som fäller utslaget. Han troy varken
att insikten om det nya läget eller offervilligheten skulle bli tillräekligt stora
för att i tid skaffa oss de nödvändiga försvarsmedlen. Argumentet låter höra
sig. Men nog är det egendomligt, att hr Trygger inte synes märka,, hur all denna
pessimism gör hans eget försvarsprogram nästan obegripligt. Om svenska folket
inte inför verJcUga faror anses villigt att påtaga sig de nödvändiga militära
bördorna, hur kan statsministern tro, att det ska kunna förmås att för möjliga
men i detta ögonblick alldeles ökända risker ikläda sig den tungä rustning, som
regeringen föreslår? På denna enda punkt bryter även hos hr Trygger fram en
glimt av den verklighetsfrämmande optimismen, för vilken han så nyss förut
funnit anledning att varna svenska folket. Bet skulle inte förvåna, om det
till sist bleve optimisten Trygger, som bringar politikern Trygger på fall.
Debatten vid remiss av regeringspropositionen till ett särskilt
utskott gav ingen full klarhet om frågans öde under denna riksdag.
Att regeringsförslaget såsom enighetslinje är ^ en orimlighet, var
ju från början klart. Frågan är om det genom beskärningar och begränsningar
kan göras acceptabelt för så stora delar av ’’mellanpartierna’att en majoritet
inom riksdagen skapas. För andra kammarens del torde utsikterna vara
ytterligt små för att inte säga obefintliga. Det är inte många röster
socialdemokraterna där behöva ^dnna för att få sitt program igenom, och läget
karakteriseras av att även en i försvarsfrågan så moderat man som hr Edén förklarade
regeringens organisation och kostnadsram för stort tilltagna, även om han inte
ville gå så långt ner som hr Per Albin Hansson. Avgörandet synes alltså komma
att vila hos första kammarens liberaler och frisinnade. Deras ledare tego under
debatten. Det betyder inte utan vidare någon önskan om kompromiss med
högern. Men om hr C. G. Ekman skall kunna visa självövervinnelse nog att
godtaga en lösning, som under socialdemokratisk ledning samlat majoritet i andra
Itammaren, är å andra sidan långt ifrån visst. Men därpå synes det likväl bero,
om frågan skall nå en lösning i år eller gå vidare till folket i val.
Den 1 februari framförde Englands
handelsrepresentant i Moskva, Hodgson, till ryska regeringen med;
delandet, att den engelska regeringen erkände
sovjetregeringen såsom de jure-regering i Ryssland. Enligt ett Reutertelegram var
den engelska noten av följande lydelse:
’’Jag har den äran att på order av min regering underrätta eders excellens,
att regeringen erkänner de socialistiska sovjetrepublikernas förbund såsom
härskare de jure i de områden av förra ryska kejsardömet, vilka erkänna dess
auktoritet.
Emellertid blir det, för att skapa ett normalt tillstånd av fullständiga,
vänskapliga förbindelser samt handel och samfärdsel i full utsträckning, nödvän:
digt att sluta bestämda praktiska överenskommelser i ett antal ämnen, varav
vissa icke stå i något direkt samband med frågan om erkännandet, medan där-
[-Rem/ss-debatten.-]
{+Rem/ss-
debatten.+}
Sovjetregeringens
erkännande de jure.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
