- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
61

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Händelser och spörsmål - Francen, Poincaré och oppositionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61 flÄNDELSBR OCH SPÖRSMÅL

av francens värde, vilken inträdde vid årsskiftet, som en mindre angenäm
överraskning, och än. mindre ägnade att framkalla belåtenhet i landet komma nu
förslagen om ökade skatter och om sparsamhetsåtgärder, som inbegripa
inskränkningar i pensioner och slopande av vissa sociala projekt. Samtidigt har
prisnivåns höjning blivit alltmer kännbar, lönerna allt mindre tillräckliga.

Det är klart att även regeringens trognaste anhängare måste anfäktas av
svåra tvivel inför utsikten att bli utkastade i valstriden med ett så föga
populärt program som skattehöjningar och lönenedpressningar, men nöden har ingen
lag. Och även om besvikelsens reaktion skall gå aldrig så hårt ut över den
nuvarande majoriteten i kammaren har den intet annat val än att söka
åvägabringa en genomgripande förbättring i det statsfinansiella läget. Men därför
fordras en verklig hästkur. Det kan vid ett ytligt betraktande föref&Ua som om
1’rankrikes ekonomi vore i bästa ordning. Under 1922 visade handeln och
industrin upp ett betydande uppsving och under 1923 blev förbättringen än
mera påtaglig. En negativ handelsbalans på 3,250 mill. francs under 1922
minskades till mindre än 1,500 mill. för de första elva månaderna under 1923.
Statens inkomster stego under den sistnämnda perioden till 15,660 mill. mot
15,000 mill. under hela 1922 och 14,000 mill. under 1921. En heLserie av siffror
för industrin tyda på avsevärda framsteg sedan 1922. Det gäller i all
synnerhet textil- och gruvindustri, och till och med järnindustrin, som under förra
delen av 1923 led svårt under Ruhrockupationen, har repat sig så att den
sam-; maniagda produktionen för detta år överträffar alla föregående års. Men även
. om produktionen närmar sig och i vissa fall, tack vare förvärvet ä,v
Elsäss-Lothringen, överstiger förkrigsproduktionen äro de ekonomiska utsikterna allt
annat än ljusa. Ett par jämförelser med 1913 kunna vara på sin plats. Under
detta år konsumerade Frankrike 75,000,000 ton kol, producerade 45,000,000 och
importerada 30,000,000. I dag importerar landet ungefär samma mängd men
priserna ha fördubblats och detta betyder högre produktionskostnader. Före
kriget behövde Frankrike årligen 7,000,000 ton koks men producerade blott
3,500,000 ton och importerade till största delen det övriga från Tysklajid.
Under 1922 producerade Frankrike 1,000,000 ton och importerade omkring fem
gånger denna mängd. Svårigheten är naturligtvis den att medan Frankrike nu
äget järn och stål kan det blott mot mycket höga priser skaffa sig den
behövliga mängden kol och koks. Det behöver ju icke påpekas att
Buhrockupa-tionen av detta får sin delvisa förklaring. Då det fordras tre å tre och ett
halvt ton kol för att smälta ett ton malm förstår man vilken betydande vinst
det utgör för Frankrike om det sänder järnet från Elsass-Lothringen till
Buhr-distriktets kolfält i stället för att tvärtom forsla kol till ElsaÄS-Lothringen.
Denna svårighet kan ju övervinnas genom ett franskt-tyskt ekonomiskt avtal.
De gångna fredsåren ha visat hur pass svårt ett sådant ekonomiskt
samarbete i realiteten är att genomföra. Men bortsett från det industriella läget
lider Frankrikes ekonomiska liv av en finansiell kräftsjukdom vars botande är
en absolut nödvändighet om ej en liknande period av ekonomisk upplösning
skall inträda som den Tyskland för närvarande genomgår.

Frankrikes skuldbörda var även före kriget mycket betydande. Traditionen
hade uppammat en räddhåga för att tillgripa beskattningsåtgärder som lett
staten att från 1871 till 1914 öka skulderna från 13,000,000,000 till 31,000,000,000
francs. ,Bu(^eten finansierades på lånevägen. Med andra ord betalningadiagen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:11:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1924/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free