Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Händelser och spörsmål - Francen, Poincaré och oppositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 HAKDÉLSEE OCH SPÖRSMIL
sköts ständigt upp. Världskriget bragte naturligtvis ingen ändring i detta
förhållande. Tvärtom inträdde en kolossal ökning av skuldbördan. Frän 31 juli
1914 till 1 januari 1919 ökades denna med 430 proc. samtidigt som sedel"
cirkulationen under samma tid ökades med 730 proc. Denna utveckling har
fortgått efter kriget och till krigs- och förkrigsskulderna ha kommit
ut^f-tema för återuppbyggandet i de härjade provinserna, vilka bei-äknas hittilla ha
slukat 118 milliarder. Enligt en rapport till parlamentet erfordrades ytterligare
29 milliarder för återuppbyggandet under de närmaste sex åren samt 15
milliarder till pensioner. Dessa utgifter ha tills nu uppförts på en särskild budget
såsom varande fordringar på Tyskland. Men om detta intill 1930 ej betalar
något skadestånd står Frankrike inför nödvändigheten att endast för
återuppbyggnadslånen betala 11,000 millioner årligen. Dessutom har Frankrike sina
skulder till Amerika och England, på vilka ännu ej ett öre i amortering eller
räntor ha erlagts. Frankrikes inhemska skuldbörda vore omkring 202,000,000,000
kronor, om francen ägde sitt parivärde. Om man beräknar landets
nationalförmögenhet till omkring 3^0 milliarder, en uppskattning, som sannolikt är
mycket för hög, framgår att det ej finnes någon som helst utsikt för staten
att betala denna skuld om fi-ancen skall behålla sitt parivärde än mindre de
utländska lånen. Nu äger emellertid francen blott fjärdedelen av sitt
för-krigsvärde och den inhemska skuldbördan reduceras sålunda till omkring 50
milliarder svenska kronor, vilket även det troligen är mer än landet kan bära.
Lägger man härtill skulderna till utlandet står det klart hur pass svårt det skall
bli för francen att repa sig. Det är naturligtvis här förklaringen ligger till
francens värdeminskning. Även om sedelcirkulationens ökning efter kriget ej
varit så överdriven från omkring 32 milliarder svenska kronor vid parikurs
1 januari 1919 till omkring 35,5 milliarder nu, så har det ständiga lånandet i
praktiken betj^t en inflation.
Det är denna situation som aktualiserades genom det plötsliga kursfallet vid
årsskiftet och som drivit Poincaré att framlägga sina besparings- och
skatteförslag, på vilka regeringen hoppas vinna 8 milliarder. Den extraordinära
budgeten för återuppbyggnadsändamål och krigspensioner kommer att försvinna
och dessa utgifter indragas i den ordinarie budgeten, betalningarna skola med
andra ord ej längre uppskjutas i väntan på tyska skadeståndsprestationer.
Emellertid är det klart att om tyska skadeståndsbetalningar utebliva, kommer
franska folket med den oerhörda skuldbörda, som återuppbyggnadslånen i och
för sig representera, att utsättas för ett outhärdligt skattetiyck under en lång
följd av år. Under sådana förhållanden är det ej underligt om majoritet och
minoritet äro eniga om att vägra nedskrivning av skadeståndsfordringama annat
än mot kompensation i form av motsvarande nedskrivning av Frankrikes skulder
till England och Amerika. De häftiga sammandrabbningarna i franska
deputeradekammaren ha sålunda ingenting som helst att göra med Poinoarés orubbliga
krav på skadeståndsbetalning som enda väg till ett bättre förhållande mellan
JVankrike och Tyskland. I den punkten äro alla ense. Däremot anser
oppositionen att Ruhrockupationen varit en ödesdiger åtgärd, som isolerat Frankrike från
desa allierade, och åsamkat det utgifter utan motsvarande vinster. Inom
oppositionen dela sig meningarna ytterligare så till vida som sociäldemokratema kräva
omedelbart utrymmande av Buhr medan de radikala mena att Buhrpanten skall
enÄttas med andra odi bättre säkerheter innan utrymmandet kan äga mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
