Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Malmer, Ivar: Flygmaterielbehovets fyllande vid mobilisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLfGMATBBIELBEHOVETS FfLl^ANDE VID MOBILISEBING ^
tens kontroll förenklas och förbilligas. En verklig civil flygindustri
uppstår i landet, som även kan tillfredsställa de civila behoven och
eventuellt utvidgas att omfatta även export. Större kostnader for
staten för utvidgning av nu befintliga flygverkstäder inbesparas,
då dessa torde i stort sett komma att räcka som reparations^ och
experimentverkstäder.
Vid statens egna verkstäder skulle däremot fortfarande jske
konstruktion och utexperimentering av flygplanstyperna. Detta måste
anses lämpligast, då härigenom alla erfarenheter (tekniska såväl som
militära) gjorda under den praktiska militärflyghingen, bäst
tillvaratagas vid nykonstruktionerna. Detta hindrar naturligtvis ej,
att, när så kan vara lämpligt, utländska typer byggas på licens.
I fråga om motorerna, av vilka f. n. ingen som helst tillverkning
finnes inom landet, torde tillverkningen åtminstone till en början
böra grundas å licens å utländ^a typer. I den mån våra ingeniörer
få erfarenhet vid denna tillverkning, finnes all anledning antaga, att
de självständigt kunna förbättra typerna, bland annat t. ex. anpassa
dem efter våra speciella vinterfordringar. Det finnes emellertid
knappast någon anledning att förlägga motortypemas
utexperimentering till särskilda statliga motorverkstäder, i synnerhet som några
sådana f. n. ej finnas.
Såsom redan framhållits, kräves även med denna lösning av
problemet, att staten ikläder sig kostnaderna för uppläggande av de
verktyg, reservförråd av råämnen m. m., som krävas för att
tillverkningen hastigt skall kunna svälla ut. Att här angiva storleken
av dessa kostnader är omöjligt, men torde de dock komma att
utgöra en relativt måttlig summa, jämfört med kostnaderna for
flygvapnets fredsorganisation. De bli givetvis större, ju större krav
stäUas på de första månadernas leveransförmåga, d. v. s. ju mindre
fredsparken av flygplan är.
Av stor vikt är tydligen frågan, i vilken takt leveranserna vid
krigstillfälle kunna ske och speciellt, hur snart efter krigsutbrottet
en första leverans kan ske. Denna fråga är naturligtvis mycket
komplicerad och kan för närvarande endast besvaras genom
schematiserade exempel. Antag, att fabriken har en fredstillverkning
av 60 flygplan per år. AntaJet härfö^ arbetare är givet-
vis beroende av flygplantypernas storlek, men som €tt medeltal torde
kunna sättas 200 man. Antag vidare, att fabrikens lokaler tillåta,
att årstillverkningen lO-faldigös, och att detta även tillätes av arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
