- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
98

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Wigforss, Ernst: Arbetslöner, kristid och kapitalbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98 EftNST WIGFORSS

högkonjunktur. Material för att belysa de stridiga teorierna borde
inte alldeles saknas, även om det inte skulle tillåta några slutgiltiga
omdömen.

Om man för att finna dylikt material i första rummet vänder sig
till Amerika, beror detta därpå, att de amerikanska förhållandena
gärna anses representera ett friare och mera ’’naturligt’’ tillstånd
på arbetsmarknaden än de europeiska. Den fria konkurrensen —
åtmistone arbetarna emellan — anses där vara mera utpräglad,
fäckföreningaMas inflytande är svagare och framför allt har inte
samhället ingripit på samma sätt som t. ex. i vårt eget land för att
genom understöd eller nödhjälpsarbete mildra krisens verkningar på
arbetarnas levnadsstandard. De amerikanska lönarbetarna ha alltså
enligt en mycket allmänt omfattad teori fått bära bördan av krisen
utan samhällets stöd, deras ekonomiska nödläge har blivit svårare,
men ur detta nödläge har framgått nödvändigheten att hastigare
godtaga de lägre löner, industrien vid den nya prisnivån kunnat bära,
och arbetarna ha fått sin belöning i form av en snabbare övervunnen
arbetslöshet och en snart inträdande ny uppgångsperiod med ånyo
stigande löner. Låt oss alltså ta förhållandena i närmare ögonsikte.

Även i U. S. A. nådde högkonjunkturen sin toppunkt 1920. Det
egentliga krisåret var 1921. Redan 1922 visar återhämtning, och
1923 rådde ånyo goda tider. Växlingarna kunna avläsas på
varupriserna. Index för grosshandelspriser (Bureau of Labor statistics,
med 1914 års priser satta till 100) ser ut på följande sätt:

1919 1920 1921 1922 1923
206 226 147 149 154
Vill man strax ha motsvarande serie för levnadskostnaderna, så
har den följande utseende:^)

1919 (juli) 1920 (juli) 1921 (juli) 1922 (juli) 1923 (juli)
172 205 163 156 162

Växlingarna hos levnadskostnaderna äro tydligen långsammare än
hos grosshandelspriserna. Sänkningen från 1920, kan i procent
uttryckas sålunda:

1921 1922 1923

Grossh.-priser ............... 35 % 34 % 32 %

Levnadskostn................ 20 % 24 % 21 %

Enligt National Industrial Conference Board, vars beräkningar följts här
likaväl som ifråga om arbetslönerna. , Siffrorna ovan hämtade ur Ekonomisk
översikt 1924, n:r 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 21 01:31:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1924/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free