Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Wigforss, Ernst: Arbetslöner, kristid och kapitalbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖNER, ICBISTID OCH KAPITALBILDNING 99
Hur finner man nu detta starka fall i varupriser och
levnadskostnader återspeglat på den amerikanska arbetsmarknaden?
Till en början får man den förvånande upplysningen/) att hela
den samlade lönesumman för alla anställda i offentlig tjänst eller
enskilda verksamhetsgrenar, utom jordbruket, år 1921 var endast
18 % lägre än är 1920. År 1920 beräknas denna lönesumma ha
uppgått till omkring 38,5 miljarder dollars, och år 1921 till omkring
31,5 miljarder. Det förvånande ligger naturligtvis i det faktum,
att lönesumman inte sjunkit fullt lika starkt som levnadskostnaderna,
allt under det att antalet av de anställda måste ha blivit i
synnerligen hög grad reducerat. Enligt Ekonomisk översikt, 1921, nr 2,
beräknade arbetsdepartementet de arbetslösas antal under juli
månad till 5,7 milj. personer, och enligt samma källa 1922, nr 3,
’Räknade den av arbetslöshetskonferensen i Washington tillsatta
kommittén för arbetslöshetsstatistik med en totalsiffra av mellan 3,7 och
4 milj. i början av oktober 1921.
Redan vid de nu anförda klumpsiffrorna för ’ ’inkomst av
arbets-anställning" blir man emellertid erinrad om att utvecklingen varit
ytterligt ojämn och att sänkningen inom vissa industrigrenar varit
ojämförligt mycket starkare än de 18 % i medeltal. För de s. k.
’’manufacturing industries’’ finner man sålunda en minskning av
lönesumman från ungefär 17 miljarder till omkring 11,7 miljarder,
alltså en sänkning av något mer än 30 %. Vilket å andra sidan
visar, att för övriga anställda löneminskningen inte uppgått till
ens 10 %.
Hur stor del av den starka sänkningen på 30 % som måste
förklaras ur minskningen av de anställdas antal, och vilken reell
lönestandard de sysselsatta arbetarna alltså haft, därom ge de anförda
siffrorna ingen upplysning. Men att den stora arbetslösheten
framför allt varit att finna inom dessa industrier med de relativt starka
lönereduktionerna, kan ju inte vara tvivelaktigt, och man får därför
genast intrycket, att även här någon sänkning av reallönerna för
de sysselsatta arbetarna knappast kan ha kommit ifråga. En
sänkning av den samlade lönesumman med 30 % under samtidig
nedgång av levnadskostnaderna med 20 % innebär ju en minskning av
den samlade köpkraften med endast 12,5 %. Om arbetslösheten över-
I en undersökning genom TJ. S. Ars handelsdepartement och The National
Bureau of Economic Research. Resultatet meddelat av David Friday i en
artikel ’’Incomes during business depression’’ i New Republic, 20 juni 1923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
