Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Wigforss, Ernst: Arbetslöner, kristid och kapitalbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 arbetslöner, kristid och kapitalbildning
År 1922 torde den samlade ökningen av kapitalet uppgå till fullt
10 miljarder dollars. I 1913 års penningvärde skulle detta bli
om-kring 6 miljarder, vilket är mer än hälften av t. ex. Englands eller
Tysklands hela årliga nationalinkomst. Det är tre gånger så mycket
som den årliga kapitalökningen före kriget i någotdera av dessa
länder. Dessa 10 miljarder utgöra närmare sjättedelen av hela den
amerikanska nationalinkomsten år 1922, vilken av Friday beräknas
till över 60 miljarder. År 1923 torde ökningen av
nationalförmögenheten ha uppgått till ungefär 12 miljarder dollars. Detta synes
också utgöra omkring en sjättedel av hela nationalinkomsten.
Att större delen av dessa besparingar kommit från
befolkningsgrupper med stora eller relativt stora inkomster, är tämligen säkert.
Men ett av de intressanta resultaten i Fridays undersökning är den
betydande omfattning, som lönarbetarnas sparande tyckes ha
uppnått. Och några rader förtjäna särskilt citeras: ’ ’Sannolikt ha aldrig
förut den stora massans besparingar i vårt land varit större än
under senare delen av år 1922. Det sätt på vilket våra höga
arbetslöner och den därav följande kapitalbildningen verkade för att göra
slut på depressionen och att inleda en högkonjunktur inom
byggnadsbranschen, vilken förde med sig ett allmänt uppsving, kommer
att utgöra ett intressant kapitel i vår industriella historia, när den
blir skriven. Föreställningen att en fördelning av
nationalinkomsten till arbetareklassens förmån strider mot en riklig
kapitalbildning, finner föga stöd i det sista årets händelser." Och med ännu
mera bestämda ord avslutas också artikeln om utvecklingen 1923.
Den gamla uppfattningen om de höga lönernas skadlighet för
kapi-• talbildningen ’’har av de sista årens erfarenheter visats vara falsk",
och trots alla olycksprofeter "går den ekonomiska utvecklingen sin
väg i riktning mot ett industriellt Amerika, i vilket möjligheterna
till välstånd för alla skola vara tillfinnandes.’’
Det är inte avsikten att uttala någon mening om dessa
optimistiska förutsägelser. Ännu mindre att överflytta dem på svenska
förhållanden. Amerikas naturliga och förvärvade rikedom, som tar sig
uttryck i dess genomsnittligt så mycket högre inkomstnivå, är ett
alltför påtagligt faktum för att tillåta några direkta jämförelser.
Och även i fråga om den likartade utvecklingen hos arbetslönerna
i Sverige och i U. S. A. kan man naturligtvis inte bortse från den
relativa knapphet på arbetskraft, som i det sistnämnda landet
skapats genom de restriktiva invandringslagarna. Men för den här be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
