Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Händelser och spörsmål - Mac Donalds politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDBLSEB OCH SPÖBSMAI, 121
fi-ågorna som först måste vinnas. Har detta skett skall det ej möta större
svårigheter att komma till rätta med andrahandsproblemen. Arbetarregeringens
chef har förstått, att det är de ständiga skärmytslingama om än den ena än
den andra detaljen i det stora komplex av frågor, som kriget lämnat efter sig,
vilka skymma utsikten och skapa tusen anledningar till missförstånd. Den
stora striden om skadeståndet har lämnat otaliga bevis för hur dessa motsättr
ningar i detaljfrågor blåsts upp till dimensioner som saknat allt verkligt
berättigande. Naturligtvis existera intressemotsättningar och Mac Donald vill
ej för ett ögonblick förneka dem, men i den mån de äro avgörande och farliga
ha de sin grund i politiska syften, som stå i strid med de allmänna
internationella intressena. Det är med dylika strävanden Mac Donald hoppas kunna göra
affären kort genom att få dem öppet framförda. Sin kritik av den franska
politiken riktar han därför ej mot den eller den punkten utan låter endast
det engelska folkets farhågor tala och påpekar nödvändigheten av att de bägge
folkens ledare ta hänsyn till dem. Som ’’ett konkret exempel på vad som
menas med öppen diplomati’’ har Mac Donalds tillvägagångssätt karakteriserats av
en engelsk tidning och med skäl kan man kalla det så. Det lägges inga hemliga
anslag eller spinnes några diplomatiska intriger med sådana medel, som han
använder. Hela styrkan av Mac Donalds politik ligger tvärtom i dess öppenhet.
Den vädjar till känslan för det gemensamma bästa och den stora allmänhetens
avsky för krig och våldsåtgärder. I detta avseende betecknar den engelska
arbetarregeringen ett inslag i den europeiska politiken till vilket man förgäves
skall söka motstycke i någon borgerlig regering. Liksom i förhållandet till
Ryssland har Mac Donald därför brutit en ny väg för internationella uppgörelser.
Utrikespolitiska frågor ha ännu ej varit föremål för allvarliga debatter i
underhuset och den borgerliga oppositionen har ej haft tillfälle att göra några
allvarligare angrepp. Men Mac Donalds hållning torde ha vunnit så allmänt
gillande att de kritiska rösterna näppeligen skulle vinna något starkare gehör.
Frånsett ryska regeringens erkännande, av vilket en eller annan bland
"dié-hards’’ på den yttersta högerflygeln kan känna sin borgerliga moral kränkt,
tala händelserna ett övermäktigt språk. Från de extremt franskvänliga
kretsarna till de gentemot Frankrike ganska kyliga Lloyd-George-liberalema
konstateras enhälligt den förbättring, som inträtt i de engelsk-franska förbindelserna.
Man erkänner det ej utan en viss avundsjuka som kännes så mycket
smärtsammare som man minnes sina egna många misslyckanden. Den borgerliga
oron för att arbetarregeringen skulle lyckas i det, som de borgerliga själva
kommit så ynkligen till korta i, har tagit sig ett betecknande uttryck. Med anledning
av ett yttrande av Henderson under dennes kampanj för fyllnadsvalet i Burnley
gjorde understatssekreteraren i utrikesdepartementet i Baldwins regering ett
våldsamt angrepp på regeringen, Henderson hade nämnt något om
Versailles-fred-ens brister och nödvändigheten av en revision. Uttalandet var kanske ej sä
lyckligt i ett ögonblick då Mac Donald ivrigt arbetade på att avlägsna de
fransk-engelska missförstånden, men det väckte faktiskt mycket ringa uppmärksamhet
i Paris, Sättet att fästa uppmärksamhet på yttrandet var emellertid att göra
affär därav i underhuset. Så skedde också. Kanske önskade Mac Donalds
motståndare ej direkt skada regeringen i den franska opinionens ögon men helt
säkert ville de tvinga Mac Donald att desavouera sin kollega och därigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
