Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1924 - Händelser och spörsmål - Mac Donalds politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 flÄNDELSBR OCH SPÖRSMÅL
i de pacifistiska ullstrumporna och beskyllde arbetarregeringen för att ha svikit
sina fredliga ideal. I sitt försvar för åtgärden förklarade premiärministern att
hans avrustningspolitik aldrig skulle bli den att han lät flottan rosta ned av
sig själv. Med detta vann man intet. Och ser man till det verkliga
förhållandet visar det sig att den billiga gesten som liberalerna krävde av regeringen och
vilken för övrigt skulle ställt åtskilliga varvsarbetare utan sysselsättning, endast
skulle få till följd att flottrustningarna måste upptagas med så mycken större
iver av en följande regering. Det omdebatterade bygget var för övrigt planerat
långt innan arbetarregeringen bildades och avsåg ursprungligen åtta kryssare
jämte en del u-båtar och u-båtsförstörare. MacDonalds ledande idé är att
nedrustningspolitiken måste läggas efter internationella riktlinjer om den skall bli
effektiv. Och det torde vara tämligen klart att ett världsrike som det brittiska
ej kan ta ställning till rustningsfrågan annat än på internationell grund. I sin
programförklaring uttalade arbetarregeringens chef att han i hela sin
utrikespolitik skulle inrikta sig på att åstadkomma ett internationellt avtal i
rustnings-frågan. Arbetarregeringens pacifistiska strävanden torde väl ej ens regeringens
argaste motståndare kunna betvivla — ehuru det gjordes av liberalerna — men
för Mac Donald liksom för de olika försvarsministrarna består ej uppgiften i
att huvudlöst eller blott i demagogiska syften skära ned rustningarna på de
lättast åtkomliga punkterna. Sålunda yttrade under statssekreteraren för
luftförsvaret, Leach, när han framlade sin budget:
Man har låtit mig förstå att det var något ihkonsekvent, ja opassande med
r,n pacifist i luftförsvarsministeriet. Jag kan ej inse det. Jag anser det högst
passande att de militära tjänsterna ges en färg av fredlig och god vilja.
Internationell avrustning är vårt samlingsrop. Alla önska den. Synbarligen kan
ingen få den. Vi ha satt oss före att undersöka varför. Min avsikt är ej att
göra mitt land försvarslöst. Jag gör ej något förslag om att vi skola hajidla
ensamma. Diplomatins vägar måste beträdas för att få alla länder att inse
att rustningar ej skydda.
I samma anda gå de uttalanden som gjorts av krigsministern och andra av
Leachs kolleger. Regeringens alla ansträngningar gå sålunda ut på att lösa
rustningsfrågan i dess internationella sammanhang men samtidigt vidtaga varje
möjlig besparing och förhindra att landet suges in i en virvel av kapprustningar.
1 enlighet härmed har regeringen beslutat slopa den av dess föregångare
planerade flottbasen i Singapore, som ej blott skulle draga stora kostnader utan även
bli ett irritationsmoment för Japan. Likaledes har regeringen avvisat en av
det konservativa partiet framförd motion som begärde att Englands luftstyrka
skulle kunna skydda landet ’’mot den starkaste luftflottan på stridsavstånd
från dessa kuster", d. v. s. England skulle bygga en lika stark luftflotta som
den franska. Dessa försök att upptaga kapprustningar har regeringen
omintetgjort och dess hållning härvidlag torde vara ett bevis starkt nog för dess
pacifistiska syften. Det kan till slut tilläggas att regeringen ej anser sig bunden av
den nuvarande försvarsordningen för den händelse möjligheter till nedrustningar
öppna sig, utan kommer att utnyttja varje tillfälle härtill.
Det torde av dessa randanmärkningar ha framgått att den engelska
arbetarregeringens politik ej är det liberala partiets. Vid upprepade tillfällen ha libera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
