Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Holmberg, Olle: Historien och filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 olle holmbeltq
V.
Ccesarismen och ’’den andra religiositeten’\
Spengler har kallat finansens mäktiga företrädare i de stora
världsstäderna för handlingsmänniskor i modern tid, totemståndets
väldiga eivilisationsrepresentanter, egendomsidéns förvaltare,
vikingar med checker i stället för med skepp. Men det fanns, säger
han vidare, två grunddrifter hos den gamla adeln: omsorg och
maktvilja å den ena sidan, byteslystnad å den andra. Det är den senare
som övergått i privatfinansen, men maktviljan är den som lever kvar
i statstankens och auktoritetsviljans stora representanter, en
Bis-marck, en Bebel, och män som likna dem. Det är åt denna statsliga
gemensamhetstanke, som Spengler vill förbehålla namnet soicialism,
Socialismen är i vår tid inte något tilfälligt fenomen, som man kan
gå förbi. Själva den västerländska kulturens psyke är på detta
stadium av sin utveckling socialistisk. ’Vi äro ’’socialister^’, man må
döma därom hur man vill.
Men varje kultur arbetar med en motsägelse i själva sin idé: en
men en väldig. Mot antikens apollinska anda reser sig den
dionysiska, mot Stoa reste sig Epikur, mot senaten i Rom uppreste sig
pleb-sen och mot gotiken i Västerlandet renässansen. På samma sätt
reser sig i dessa sista århundraden av faustiskt liv mot socialismen en
motströmning, en privatm-annaanda gentemot statsandan och
ge-mensamhetsandan, och Spengler, som har sina egna termer i allt,
kallar denna form av inre uppror i kultursjälen för "kapitalism"
eller "liberalism"^). Det ar den individuella självständighetens
princip mot den överindividuella gemenskapens, det är rikedomens
princip mot rangens, frihetens mot auktoritetens, det allmänna
slagsmålets mot den stränga lagstiftningens, rovriddarnas mot
or-d ensriddarnas, börsmatadorernas mot förvaltningstjänstemännens,
världsutplundringen mot världsorganiseringen; och hela det
förestående slutskedet av den västerländska civilisationens utveckling
kommer att upptas av ’dessa två principers inbördes strid. Å «ia sidan
kommer att stå stora vikingar i börsriddarstil, å den andra ordensrid-
^ Spenglers terminologi vad beträffar såväl socialism som liberalism är,
som man finner, inte kongruent med den vanliga. Han skildrar principerna i
deras renhet utan att egentligen bekymra sig om i vilka tillfälliga kombinationer
de uppträda i Västerlandets nuvarande politiska liv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
