- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
168

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Jacobsson, Malte: Massan och den enskilde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168 malte jacobssoir

en massa och mjuka upp de förstockade — orgelbrus kan böja de
hårdaste — den ger också uttryck för de religiösa känslorna och
stimulerar dem. Utan den gemensamma sången skulle väckelsemötena
icke lätt nå sin extatiska höjd.

Den största betydelse för massan och dess känsloliv har givetvis
ledaren, särskilt i form av talare.

Inte ens en tillfällig massbildning, saknande fast form och
organisation i egentlig mening, är utan organisatoriska moment, där är
gärna en ledare, som går i spetsen för massan i dess handlingar och
som ger uttryck åt de mångas känsla. De flesta inom en massa nöja
sig med att ’’följa’’. "En person med en god oratorisk förmåga
kan", påpekar Conway (a. a. s. 10) "lätt förvandla en tillfällig
skara till en massa* i psykologisk mening". Han bearbetar de
nyfikna, som samlas kring honom, med sitt ordflöde, väcker en
gemensam känsla hos dem och smider dem så samman till en massbildning.

Förutsättningen för att talaren skall kunna verka är förstås att
den grupp, han vänder sig till, har, som förut påpekats, en viss
själslig homogenitet, att den har ett om också latent gemensamt intresse.
Det är detta talaren vädjar till, formar och utlöser. När hans ord
väl börjat riktigt genljuda i åhörarnas sinnen, då eggas han att spela
mera forte på detta instrument, han är nu säkrare på sin sak och
vågar med djärvare, mera drastiska bilder eller med mera enkla
skämt ytterligare få åhörarna med sig. Lyckligast om han kan med
ett slagord liksom sätta prick över gruppens känslor. Slagordet
vädjar på en gång till förståndet och känslan, om dess verkan icke
alltid är så intellektuellt fruktbar, så kan det verka desto mer på
känsla och vilja genom att utlösa associationer och idéer, som äro
starkt känslobetonade. Slagordet elektricerar, och med ett slagord
som standar känner sig gruppen som en enhet, i vilken alla ingå.
Det är den gemensamma bekännelsen i få ord.^)

De flesta sociologer skulle nog kunna instämma i följande påstående av
Ginsberg (The Psychology of Society s. 159): Ett av de mest framträdande
dragen hos demokratiska organisationer är deras mottaglighet för ordens
ma-gik, vilket tydligt framgår av den stora roll talare och journalister spela. Ofta
är kvalifikationen för ledareskap inte förmågan av klart logiskt tänkande eller
framställningssätt utan snarare en viss rörlighet och förmåga att hoppa från
ett ämne till ett annat, konsten att tala otvunget och rakt på sak och
fyndighet i repliken, och de som äga denna begåvning äro ofta opportunister och
bliva lätt redskap för mäktiga intressen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 21 01:31:50 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1924/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free