Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Jacobsson, Malte: Massan och den enskilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
massan och den enskilde 173
bakterie nästan alltid dör av brist på näring". Om massors
intelligens utlåter sig en av Sigheles kolleger, fransmannen Le Bon, lika
nedsättande: ’’I en massa är det dumheten, icke klokheten, som
förtätas’’.
Det är två ofta citerade uttalanden. Hur förhåller det sig
verkligen med massors moral och intelligens.
Först och främst måste man vid en diskussion av dessa ting skilja
på tillfälliga massor och stabila, organiserade massor. Det är ett fel,
som de anförda författarna och många efter dem begå, att de alltför
lättvindigt överföra de iakttagelser, de gjort angående de tillfälliga
massorna, på de mera stabila och organiserade massorna, vilka just
i sin organisation funnit ett medel att neutralisera de skadliga
verkningar, som en massa kan ha på sina medlemmars moral och
intelligens. Emellertid torde icke heller de moraliska och intellektuella
förhållandena i tillfälliga massbildningar vara så enkla ooh
mindervärdiga, som man ofta vill göra gällande.
Det är som man lätt kan förstå icke alla känslor, som lätt kunna
spridas och intensifieras i en grupp. Somliga känslor äro till sin
natur sådana, att de lämpa sig för gemensamhetsliv, de smitta lätt,
andra däremot äro så komplicerade, att de icke gärna samtidigt
frammanas hos ett större antal personer på en gång. Det är endast de
fundamentala och enkla känslorna, som alla inom en grupp kunna
omfatta. Så t. ex. lämpa sig vissa former av beundran och hat
förträfflig för kollektivitet. Medan däremot en sådan komplicerad
känsla som ånger — vilken f. ö. mindre tydligt manifesterar sig i
åtbörder och minspel — icke lätt blir en masskänsla/)
Den intensifiering, som en känsla under grupplivets inverkan
undergår, kan följaktligen bli både av godo och av ondo. Massor,
säger en författare, Martin Conway, äro i sig själva varken goda eller
onda, men de kunna bli antingen det ena eller det andra. Det beror
på vilka känslor som bli dominanta i massan. Om det är en religiös
känsla, som besjälar en grupp, och denna känsla, när den
intensifieras under grupplivet, får en osedvanlig kraft och innerlighet, så
har ju den enskilde fått ett andligt krafttillskott tack vare massans
verkan. Endast om denna känsla stegras så att individen helt
förlorar intellektuellt herravälde över sig själv så som under mysterier-
Även en relativt enkel känsla sädan som avundsjuka blir icke gärna
obemantlad en gruppkänsla. Den strider allt för mycket mot officiell värdering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>