Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 nils karleby
— Platons framställning av rättrådigheten såsom den bästa
ledstjärnan för en människas handlingar, varvid rättrådigheten till slut
icke har annan norm än det egna samvetets bud, är än i dag fullt
aktuell.
Det kristliga kravet att alltid göra Guds vilja är kanske
ursprungligen icke annat än en omskrivning av samma maxim. Guds vilja
kan ju, då ingen objektiv uppenbarelse är känd, aldrig bli annat än
människans samvetes bud; med alla de svagheter och möjligheter till
misstag, som detta bräckliga ursprung innesluter. Men här har redan
tidigt inom kristendomen skett den ödesdigra förmörkelsen, att guds
vilja fattats såsom ett objektivt faktum, ovanifrån av en ovanför
människan stående gudom givet. Att följa guds bud blir därmed
något helt annat; den vanliga människan är hjälplös, emedan hon
ingen mottagningsapparat har för transcendentala radiogram.
Praktiskt blir det att följa guds bud ingenting annat än att följa påvars
och biskopars bud. Auktoriteten har trätt i stället för friheten;
i stället för att ha sina normer hos människan själv, får det
mänskliga handlandet sina normer från en yttre makt. Lydnaden,
underdånigheten, ersätter samvetet, självständigheten. Brett ut över hela
samhället, och för sin utbredning gynnat m speciella
socialekonomiska faktorer i folkens dåtida liv, blir detta — hierarki,
gudsnåde-monarki, kungsnådefeodalism, adelsnådeträldom: medeltid. Bas
geistige Tierreich, det andliga djurriket, som den drastiske Marx
utbrister.
Kontakten med antikens värld sätter efter tusen års mörker i
renässansens och humanismens tänkande torpedo under denna
auktoritetens ark; såsom en direkt följdverkan därav framträder
reformationen, samma frihetstanke tillämpad på det religiösa området, och
åstadkommer den avgörande sprängningen. Den stora, avgörande
breschen i världskampen mellan auktoritet och frihet slogs på det
religiösa området; efter detta kommer oemotståndligt det
statsborgerliga i franska revolutionen — och nu småningom det sociala
genom arbetarklassens pågående samhällsomdaning. Lika rätt och
frihet inför Gud, lika rätt och frihet inför staten, lika rätt och frihet
till samhälligt liv — det är en följdserie vars sammanhang ingen
skall kunna förneka.
Kätt, moral, samhällsordning — allt har sin rot i människans eget
viljande och handlande, och historien är intet annat än bilden av
människans ständiga famlande strävan att till det bästa gestalta sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
