Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till fbågan om den modebna socialismens uespkung 181
liv och sina förhållanden. En aibsolut rätt, ett absolut och
oföränderligt, färdigt mål finnes ej; därför ingen absolut auktoritet,
utan en ständig strid och strävan efter det högsta.
Den moderna socialismen, med kravet på samhällelig
jämbördig-het mellan mäniskorna — "die menschliche Emanzipation’’, för att
tala med Marx — såsom sin centrala tanke — ty allt annat,
samhällelig äganderätt till produktionsmedel, offentligt ingripande i
levnadsvillkorens gestaltning etc. äro sekundära programpunkter, medel
för ändamål, och såsom sådana blott krävda i den mån och det fall
att de på grund av produktionsmedlens gestaltning äro adekvata —,
är ett följdriktigt uttryck för den frihetstanke, som alltsedan
renässansen varit den europeiska kulturens livande kraft.
Frihet — det är människans rätt att ohindrat av andra utveckla
sitt väsens egenart. Marx hävdade, att eftersom arbetarklassen vore
den klass, som av de hittillsvarande samhällsförhållandena hårdast
hindrades i denna utveckling, skulle den ock vara den, som bröte
ban för den nya vågen av frigörelse. I det stora hela är detta väl
ock riktigt; arbetarklassens organisation och kamp har
representerat och representerar den materiella makt, som krävts och kräves
för röjningen. Men — "idén blir en makt, så snart den griper
massorna’’. Det är såsom bärare av idén om sitt likaberättigande
med andra människor, om ’’en social människas frihet", som
människan i arbetsdräkt blivit denna materiella makt. Och det är såsom
bärare av denna idé, den moderna socialismen står på en linje med
föregående frihetsrörelser och frihetstankar från renässansens dar —
på en linje och med en front: front mot auktoriteten, mot
privilegiet, mot "det andliga djurriket".
Här ligger den djupaste förklaringen till, att arbetarklassen i sin
kamp — då och så länge den är sin bärande idé trogen — haft och
har att räkna med sympati, förståelse och stöd från så många ’
’borgerliga" och "aristokratiska" kulturmänniskor. Det är en verklig
frändskap, som här föreligger, och den bör icke glömmas, ens då
uppfattningarna om metoder råka i konflikt.
II.
Den moderna arbetarrörelsens närmaste ursprung ligger i själva
verket, såsom redan Engels klargjort, icke i en principiell andlig
motsättning till borgarklassens utgångspunkter, utan däri, att arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
