Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till frågan öm den modeena socialismens ufiötrtjng 187
mellanhänderna äro en tung pålaga för förbrukarna... Män måste också
förstöra den stora, i handel förvärvade förmögenhetens nimbus, i det man
övertygar den av dess glans bländade mängden därom^ att intet är den allmänna
välfärden mera motsatt än detta hopande av goden på ett fåtal händer, att dessa
stora förmögenheter nästan alltid äro resultat av eller orsak till ett slags
monopol ... Man måste övertyga mängden, att för dem, för de fattiga av alla
stånd, lagarna måste vara fullkomliga, oböjliga, förutseende, skyddande, och
att samhället för dem skall vara i verksamhet, omsorg, vaksamhet och iver. Det
tredje ståndets klagoskrifter eller förslag, som kommit för mina ögon, angiva
med vishet, frimodighet och aktning de väsentliga punkter, varpå de grundlagar
skola bygga, av vilka man förväntar återställelse och tryggande av allmän
välfärd. Men ingen har uttryckligen begärt att såsom grundval för allmän
lycka stifta lagar, som motsvara samhällets ändamål: skydd och uppehälle iöj
de svaga, den sista klassen.’^
Dufourny hoppades att genom sitt försvar för de olyckligas
oräkneliga stånd kunna förmå statsmännen att söka avhjälpa dess
lidanden. Han hoppades, att ’’den franska andan skulle vinna den
ovanskliga äran att hava upptäckt nya sedliga grundvalar för ett
bättre uppbyggt samhälle’’.
Men denna förhoppning sveks på alla områden. Det segerrika
borgardömets samhälle intresserade sig icke för det fjärde ståndet.
Det var intet samhälle för ömsesidig hjälp, utan för oinskränkt
ekonomiskt slagsmål. Intet samhälle för harmonisk utbildning av
alla sina medlemmar, utan för hänsynslöst utnyttjande av de svaga
för de besittandes ekonomiska syften. I stället för att inlemma
proletariatet i staten tillkämpade sig borgardömet redan i revolutionen
dess uteslutning från staten genom klassvalrätten. I stället för den
materiella höjningen av proletariatet undandrog det detsamma efter
upphävandet av alla förutvarande skråmässiga skyddsorganisationer
redan i revolutionen genom förbud mot föreningar möjligheten till
gemensamt värn. I stället för den sedliga förnyelsen av proletariatet
uteslöt det detsamma från sina moderna bildningsformer — och
berövade det samtidigt genom den vetenskapliga kritiken den gamla
trons stöd.
Detta är den miljö — skildrad redan av Engels i "Socialismens
utveckling från utopi till vetenskap" — varur den moderna
socialismen närmast sprungit. Marx geniala verk var att förena alla de
strävanden, som uttryckte den negativa protesten, till en positiv
gärning på det reella underlag, som den kapitalistiska produktionens
utveckling själv erbjöd. För denna gärning, som alltjämt ehuru i
mycket i andra former göres, och som kommer att prägla det nuva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
