Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Karleby, Nils: Till frågan om den moderna socialismens ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 nils kaälbby
ställning, att de, lämnade i sticket av samhället, av elände tvangs att
giva all sin tid, all sin kraft, all sin hälsa även för en lön, som
knappast räckte till brödet för dagen."
Alltså icke upprätthållandet av egendomen, utan skyddet av de
svaga och behövande var det väsentliga syftet med samhället.
Samhällets grundval är icke några få^ välfärd, utan den redliga plikten,
alla människors broderskap. Från denna ståndpunkt frågade
Du-i ourny:
’ ’Om det alltså är bevisat,, att de rika och mäktiga hava mindre behov av
samhället än de fattiga, om samhället bildats just för de svaga, fattiga,
behövande ; att det är en av de grundläggande punkterna i samhällsfördraget att
skydda alla samhällsmedlemmar för hunger och elände och därav följande död:
då frågar jag, icke blott varför det finnes så många olyckliga^ utan varför de
icke betraktas som människor, som bröder, som fransmän? Varför just denna
klass av daglönare, lönarbetare och oavlönade äro utestängda från nationen?
Varför den inga egna repreeentanter har? Varför detta stånd, som i maktens
och yppighetens ögon blott är det sista, det fjärde, men som i mänsklighetens,
dygdens och religionens ögon är det främsta ståndet, de olyckligas helgade
stånd: varför^ frågar jag, är detta stånd, som intet äger och dock betalar
förhållandevis mer än alla andra, det enda som icke kallas till nationalförsamlingen
och gentemot vilket föraktet, jag vågar säga det, är lika stort som
orättfärdigheten?"
Att låta fjärde ståndet representeras genom det tredje
tillbakavisas därmed, att detta senare ju icke trodde sig kunna representeras
av de båda högre stånden. Liksom dessa gentemot det tredje
genom sin politiska makt, så vore borgardömet gentemot fjärde
ståndet privilegierat genom sin ekonomiska makt:
"Jag frågar handelsstädernas representanter, om fabrikanterna, som draga
sin vinst av skillns^den mellan materialpris och försäljningspris, icke städse
äro sysselsatta med att söka pressa ned arbetarens lön och livsvillkor, och om
icke det intresse, som de ha i detta tillstånds bevarande, icke är omedelbart
motsatt det fjärde ståndets berättigade anspråk? Förgäves prisar handelns
män de fördelar, som man säger därur flyta för nationen; förgäves hyllar
dagsopinionen detta bländverk såsom underlag för allmän välfärd: Det är
uppenbart, att samhället icke kan växa i kraft, i makt och framför allt icke i
lycka därigenom, att ett &tort antal av dess medlemmar sänkas i elände,
undertryckning, sla,veri och olycka."
Ordalagen äro, som man ser, nästan identiska med Marx’ berömda
eländesmålning.
"Man måste därför oupphörligt tillropä de människor i storstäderna, vilka
genom några skribenters felslut letts vilse och bländats genöm den i handel
förvärvade rikedomens glans, att förbrukningen blott växer med de enskilda
medborgarnas välstånd och med befolkningen... att vinsterna för de överflödiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
