Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Ström, Tua: Ekonomisk historieuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin stora feta spindel, som utsög hela kristenheten, nämligen
påvedömet. Liksom vår tid har sina storfinansiärer, som under
nationalismens täckmantel tävla om platsen i solen, hade denna tid sin Jakob
Fugger och i hans spår — ”som ärlor som hoppa i fåran efter en
plog” — en hop småbankirer, föregångare till den moderne
kapitalisten-bankiren. Kejsares och påvars långivare behärskade Fugger
bäggedera och var sålunda ofta den verklige ledaren av Europas
politik. Som en magisk formel återkommer hans namn i skildringen
av hierarkiens månggrenade affärssystem och -intriger.
Själavårdandet drevs ju vid denna tid som ett maskineri eller ett krämarhus,
skött som sådant med alltmera öppen cynism och nonchalans, ju mer
det myllrade av herdar, tjänstvilliga att renklippa fåren.
Skildringen av denna katolska kyrka är drastisk och hänsynslös. Skarpt
framhäver den kvantitetsvärdets dominerande betydelse i lära
och gärning. För så och så många öre och mark så och
så många syndaförlåtelser — för så och så många gyllen
en kyrkoherdebefattning, en biskopsstol, ett pallium eller en
kardinalshatt. En kyrka, som för länge sedan för eget privatbruk syndat
bort den nåd — martyrernas blod och helgonens överloppsgärningar
som den ännu säljer åt lekmännen. Så fräter hon själv sönder
sin auktoritet, allt medan hon hjälper till att resa reformationens
nya kyrkor: kättarbålens offer ha redan samkat blod och tro
tillräckligt till andlig bärkraft i en ny kristendom med en ny
grundprincip, den om omvändelsens och trons allenavärde som
salighetsmedel. Kvalitet i stället för kvantitet.
Förgäves dundrar en och annan enfaldig och uppriktig munk om
synden och syndens lön: det är redan många, som skratta åt det
talet på denna Distingsmarknad 1516.
Det är ett utmärkt grepp av författaren att förlägga
huvudparten av sin skildring till den stora årsmarknaden i Uppsala, dit
hela folket med frälset i spetsen samlar att köpslaga och dryfta
personliga och allmänna angelägenheter. Osökt ger sig här en
skissering av samhällets ekonomiska struktur, dess materiella
standard och kultur. Penningens höga bytesvärde illustreras,
likaså Hansans handelsmetoder.
Tiderna förändras och vi med dem, men en hel del företeelser
skulle den gode Måns Schack på Distingen känna väl igen, om han
kunde uppstå och se sig om i vår tid. Han skulle ta sig anledning att
gnöla över att murarna äro samma karska och dyrbara släkte som
då, att bonddrängarna inte ha lust att arbeta i jorden utan hellre
öka skaran av mellanhänder och deras oskäliga vinst. Han skulle
kunna jämra sig över de många kvacksalvarna och drogkokarna,
och spritmonopolet och Kurt flaskedragare skulle han möta igen,
fast i en högre och förnämligare reinkarnation. Men för ungdomens
nöjesliv och sedliga vandel skulle han bestämt inte hysa några
farhågor, om han såge dess gravlikt allvarliga dans. Då tedde sig det
unga frälsets jungfrur och svenner betydligt mera självsvåldiga, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
