Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Karleby, Nils: »Samhället»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället . 235
Sättet härför skiftar emellertid med skiftande
produktionsförutsätt-ningar. Den delaktighet, som under rent hantverksmässiga pro.
duktions- och avsättningsförhållanden rimligast och naturligast
vin-nes genom att varje arbetare direkt äger sina produktionsmedel,
måste vid en hög maskinell produktionsteknik, som framtvingar
produktionens förläggning i stora tekniska enheter under gemensamt
arbete av många, vinnas genom gemensam besittning i en eller
annan form. I en eller annan form, märk väl, ty ur det allmänna
principkravet, den logiska slutledningen av delaktighetskravet i
relation till en viss gestaltning av produktionstekniken, kan ingen be^
stämd slutsats dragas beträffande formen.
Liberalismens och socialismens uppfattning om äganderättens be-?
tydelse är principiellt identisk. Äganderätten är ett villkor för åeh
aktighet i samhällets goden och för personlighetens utveckling.
Endast att äganderättens innehåll och form bliva andra, alltefter
skiftande tider och förhållanden. Liberalismen gav äganderätten
dess hantverksmässiga och småborgerliga utformning, socialismen
dess storindustriella och allmänmänskliga.
Kravet på samhällelig äganderätt till produktionsmedlen har
sprungit ur tvenne källor. Dels ur uppfattningen att produktionens
utveckling ginge emot koncentration i stora tekniska enheter,
varigenom den individuella produktionen tekniskt sett ersatts med
’’samhällelig’’. Att anpassa äganderätten härtill genom att
överflytta den på en korporation, varav den arbetande är medlem, var
det naturliga korollariet och det, som påkallades för vidare
produktionsutveckling.
Men dels också — och detta är den primitiva k^ilan, innan
marxismen delvis omformulerade kravets innebörd geÄ)m att ansluta det
till produktionsutvecklingen — ur upplysningstidevarvets
naturrätt. Eller, ännu längre tillbaka, ur samma allmänna tanke om
människornas frihet och jämlikhet, som från renässansen och
reformationen varit den europeiska kulturens understundom som hedonism
och materialism brännmärkta livslust. "Varje människa har en
naturlig rätt till allt varav hon har behov "Det sociala
kontraktets bestämmelser återfalla alla på en enda, nämligen överlämnandet
av varje medlem med alla hennes rättigheter till samhället."
Äganderätt, delaktighet, är både en naturlig rättighet för människan och
Rousseau, Contrat social, I, 6, 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
