Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Karleby, Nils: »Samhället»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 nils kableby
ett villkor för hennes utveckling. Endast borgerlig inskränkthet
kunde tro, att detta kravs giltighet skulle upphöra vid
borgarklassens gränser.
Men vad och vilket är det samhälle, som skall övertaga
äganderätten? I själva verket har denna fråga knappast på allvar
uppställts, än mindre besvarats av den moderna socialismen. Denna
skiljer sig härutinnan radikalt från den förmarxistiska utopismen,
vilken icke försummade att noga konstruera de samhällen, som skulle
hava efterträtt det dåvarande — i fall icke människorna varit så
elaka att vägra i vändningen. Den moderna socialismen opererar
alltjämt på en avgörande punkt med ett begrepp, vars innebörd är
alldeles obestämd — och så egendomligt det kan synas, något mera
kännbart praktiskt hinder ligger knappast häri, av den enkla grund,
att samhällelig äganderätt är ett medel och icke ett mål. Det
praktiska handlandet inriktar sig efter målet och tillgriper medlet i en
eller annan form blott där det synes lämpligt.
Den socialvetenskapliga litteraturen vimlar av ett otal begrepp
’’samhälle", och någon tillstymmelse till enighet finnes icke.
Begreppen variera i vidd från en enda människa under psykisk
påverkan av en annan till hela mänskligheten. Karl Marx synes med
samhälle ha förstått både släktet som sådant och människorna i
deras ekonomiska växelverkan, det förra då fråga varit om
principmålet, den mänskliga emancipationen, och det senare då det gällt
produktionsorganisationens utveckling. Gränsen utåt för samhället
är icke närmare angiven, och det är heller icke möjligt att ur Marx’
arbeten bestämt utläsa ett enhetligt marxistiskt samhällsbegrepp.
lian har ingenstädes bestämt preciserat detsamma, utan rör sig
därmed på flertydigt sätt. ’’Då den verkliga individuella människan åter
i sig upptager den abstrakte statsmedborgaren och såsom individuell
människa i sitt individuella liv, i sitt individuella arbete, i sina
individuella förhållanden blivit en lem av släktet rätt och slätt
(Gat-tungswesen), först då människan insett att hennes egna krafter äro
samhälleliga krafter och organiserat dem som sådana och sålunda
icke längre skiljer den samhälleliga kraften från sig i den politiska
kraftens gestalt, först då är den mänskliga emancipationen
fullbordad". Detta synes närmast kunna översättas så, att först då mäm
niskan insett att herre-, makt-, klass-, rätts- och övriga samhälleliga
organisationsförhållanden icke äro från ovan eller av naturen givna,
utan skapas av människorna själva, och gestaltar sitt handlande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
