Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Karleby, Nils: »Samhället»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhällät 231>
gonsin kan upphävas, samhällsprodnktiotiens alltjämt for svaga
utveckling — betingad nödfallsutväg att tillgripa den indirekta
metoden med allmän äganderätt och fordelning — antingen dén senare
tankes som ransonering eller såsom reglerad genom prisbildningen.
Den verkligt fullkomliga samhälleliga äganderätten finnes med andra
ord först, då äganderätt variten finnes eller behövs, då jordens goda
strålar fritt ut över människorna som soleils nu!^)
En intressant illustration till problemet erbjudes av den vid 1924
års riksdag väckta motionen om att ’’socialisera^’ författarrätten
därigenom, att äganderätten till författares verk trettio år efter
hans död skulle övergå till samhället (staten) i stället för — ja, i
stället för vad? I stället för att förbliva privat ? Nej, i stället för
att övergå till samhället på det ideala sätt som redan sker
därigenom, att verken bliva fria för alla, d. v. s., så långt det gäller
för-fattarrätten, fria nyttigheter I^) Man kan utan tvekan säga, att om
man i alla fall kunde, vad man beträffande litterär äganderätt och
patent — till författares och uppfinnares och deras arvingars
förargelse men allmänt gagn — faktiskt kunnat, nämligen efter viss tid
göra frambragta goden till fria nyttigheter, så vore socialismen föf^
längesedan förverkligad. Den allmänna delaktigheten i alla
uppfinningar, som gjorts éedan världens skapelse, är en den mest
vittomfattande överföring av privat rätt och egendom i allmän. Det är
bara det att man icke kan göra en sådan på alla områden. En ansats
därtill finnes dock i de särskilda arvs- och förmögenhetsskatterna,
ehuru man här måste gå omvägen via staten.
Frukterna av en mans arbete äro av tvehne slag. Det gagn, hans
verksamhet direkt gör samhället som helhet, blir omedelbart allmän
Detta poängteras alldeles kiart av Marx bl. a. i hans kritik av
Gotha-programitiet. Han angiver där "åt envar efter haHs behov" såsom det
verkliga socialistiska tillståndet. Men det kan icke nås förrän produktionen
enormt stegiats. Det måste därför föregås av en övergångsperiod med
ungefär samma ekonomiska utbytesmetoder som nu. — Synd att denna "övergång"
skall ha så små utsikter att ha en — övergång.
Nu var motionen kombinerad med projekt om författarpensionering, och
statens aganderatt vore blott en förtnell omskrivning för det verkliga förslaget^
nämligen att samhällets äganderött skulle upphävas oeh ersättas med de
pension sbehövande författarnfis äganderätt till de döda författarnas verk. Alltså
en framstöt för privategendomen mot samhällsegendomen. Men bortsett fråa
detta, erbjuder motionen en synnerligen intressant belysning av hithörande
problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
