Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Karleby, Nils: »Samhället»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 nils kableby
man talar om "den samhälleliga kulturen’- eller ’’det samhälleliga
kulturarbetet" menar man ju icke statligt eller kommunalt eller
dylikt dito, utan över huvud den kultur, som medlemmarna
uppnått, eller som de arbeta föri I denna mening är all privat
egendom och verksamhet samhällelig. För det marxska samhällsbegrepp,
som antydes i det anförda citatet, är tydligen den samhälleliga
äganderätten till produktionsmedlen i vanligen brukad mening
oväsentlig. Det är där en människornas insikt om sitt eget
väsens och sina egna krafters samhälleliga natur, som är det avgörande,
men hur de skola organisera dessa samhälleliga krafter är obestämt.
Något yttre speciellt karakteristikon för det marxska
framtidssamhället, vari "den mänskliga emancipationen" är fullbordad, finns
sålunda ej, utan blott ett inre, i människornas andliga status förlagt.
Kravet på "samhällelig äganderätt" i vanligen brukad mening är
egentligen ingenting annat än eh omskrivning för kravet på en viss
fördelning, "lika", "rättvis" eller dylikt. Det uppbäres naturligt
av dem som känna sig missgjninade av nuvarande egendomssystem,
lika naturligt som de som känna sig gynnade härav äro dess
förfäk-taré — d. v. s* förfäktare av den fördelning, vartill det leder. Detta
gäller framför allt kravets naturrättsliga form, vilken tvivelsutan
är den populära oeh drivande, medan marxismens mera svårtydda
sociala teleolpgi om produktionsutvecklingens krav såsom det
egentliga motivet endast penetrerats av ett fåtal.
Den innersta tanken i kravet på samhällelig äganderätt är alltså
ingen annan än tanken på allas lika delaktighet i förefintliga goden,
I marxistisk princip modifieras detta till den delaktighet, som är
nödvändig för produktionsutvecklingens fortgång. Men detta är i
grunden blott’ en omskrivning, eftersom denna delaktighet torde
motsvara den^ som människan kräver för att vara och verka som ’ ’en
lem av släktet rätt och slätt". Sammansmältningen i Marx’
tankevärld mellan naturriittsidéer och social teleologi är påtaglig;
Då är det emellertid klart, att om allting funnes i den
överflödande och lätt tillgängliga kvantitet som luft ocK dagsljus, så skulle
kravet utan vidare vai*a uppfyllt och en särskild organisering därför
överflödig. I den mån man kunde förvandla saker och ting till fria
nyttigheter, d. v^ s. direkt ställa dem till envars förfogande att njutas
"av envar efter hans behovså skulle detta vara det finaste sättet
att förverkliga socialismen. Det måste alltid bli en ay 4en otrevliga
knappheten — eller, för den öom har den ljusa tron att denna nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
