Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Karleby, Nils: »Samhället»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället 241
i ständig förskjutning i mån som dess materiella underlag förskjutes
och nya konsekvenser av förutvarande ordning uppstå, har man en
ständig omdaning av rättsbegreppen och samhällets och
äganderättens gestaltning. Då finnes ingen evig sanning och ingen evig rätt,
utan endast speciella sanningar och speciella rätter.
Ej heller bjuder en paroll som ’’arbetets frukter åt dem som
arbeta’’ någon vägledning. Att en uppfinning blir fri efter viss tid
innebär påtagligen, att frukterna av arbetet med densamma tillägnas
av alla dem, som inte gjort det, på uppfinnarens bekostnad. Det är
snarare fråga om till vilken grad man kan beröva de enskilda
människorna deras mödas frukter och göra dessa till allmän egendom,
utan att förstöra samhällsekonomin.^) Allt som nu frambringas är
icke frukten av den nu levande generationens arbete. Det är just
om honoreringen av en genom tiderna verkande arbetsinsats, det är
fråga, om att avväga arbetets frukter mellan arbetaren (resp. hans
efterkommande) och alla de andra, "samhället". På så kort sikt
som det enskilda människolivet kunna samhälleliga problem icke ses,
om man icke vill komma till horribla resultat, emedan människans
verk alltid verkar utöver henne själv, i oändlighet. Mycket, som på
kort sikt skulle vara dumt och onödigt, får på längre sikt ett verkligt
raison d’étre i samhälls- och kulturbärande uppgifter. Kapitalet
och kapitalräntan äro ett ekonomiskt uttryck för bandet mellan
forntid och nutid och framtid i produktionen, till formen men icke till
Ett par exempel, gripna ur högen bland ofta återkommande på
problemets karaktär, kuima ytterligare gripas från 1924 års riksdag. På
socialdemokratisk motion beslöt riksdagen hemställa om övervägande dels i vilken
ut-:sträckning oeh under vilka villkor alster av konsthantverk och konstindustri
må kunna beredas skydd enligt lagen om rätt tm verk av bildande konst, dels
liuruvida lagstiftningen om mönsterskydd må kunna utsträckas till att omfatta
industrin i allmänhet. — I en interpellation förhörde sig en annan
socialdemokrat om möjligheterna att utsträcka patenträtten — till uppfinnarens förmån.
— Båda företeelserna hava tydligen sprungit ur en känsla att f. n. samhället
väl kraftigt kringskurit de enskildas äganderätt till deras verk och att man
alltså bör överväga en utsträckning av privategendomen. — I förstnämnda fallet
■erinrade en socialdemokratisk talare om, att även de arbetare, som utförde
mönstren och verken, hade viss del i dem. Härigenom måste ju
avvägnings-problemet bli än mera komplicerat. Och man kan ju ytterligare fråga, om
icke t. ex. de konstskickligas lärare ha viss del i verken! Och bakom dem all
föregående konstkultur? D. v. s. — "samhället"! — Exemplen visa klart, huru
problemen ligga, och att man ingen vart kommer med allmänna talesätt om att
låta "samhället" ordna det och det.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
