Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1924 - Händelser och spörsmål - Rent bord i försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:2o0 händelser och spörsmål
arméorganisationen bringades ned under de äv försvarsrevisionen föreslagna.
Och ett omedelbart godtagande av de under provisoriet gällande övningstiderna
— för att inte tala om 140 dagar — torde ännu hösten 1923 ha varit tillräckligt
för att undanröja eventuella politiska betänkligheter hos de frisinnade mot att
’’lösa försvarsfrågan’’ samman med högern.
Mot hela denna tankegång kan visserligen invändas, att ett dylikt resolut
steg från regeringens sida skulle ha medfört avfall på högerkanten, och att en
lösning alltså fortfarande skulle ha varit mycket tvivelaktig. Med kännedom
om de moderata tendenserna i militärfrågan hos andra kammarens bondehögor
kan man våga en förmodan, att hr Trygger med förstakammarhögern bakom
sig skulle haft utsikter att lyckas. Och kritiken vänder sig i alla händelser
emot, att hela denna ensamt framkomliga linje aldrig tycks ha varit påtänkt
eller åtminstone aldrig blivit i verkligheten prövad.
I stället fick man bevittna en svag ansats till moderation genom en
proposition, som inte avlägsnade sig mera från traditionella högerlinjer, än att
(len till nöds kunde försvaras som ett högerförslag i underkant, men som från
början saknade alla utsikter att locka till sig de oundgängliga rösterna från de
liberala och frisinnade mellangrupperna. Om hr Trygger verkligen trott, att
den ’’borgerliga samlingen" skulle kunna ske på denna linje, vittnar det om
en förvånande obekantskap med strömningarna i riksdagen. Och om han inte
trott det; frågar man ännu mera efter meningen. Ty en hand, som sträcktes,
ut åt vänster, men inte sträcktes tillräckligt långt för att möta Carl Gustaf
Ekmans och hålla den fast, den kunde knappast väntas främja moderationen
på vänsterkanten. I den punkten kan det t. o. m. hända, att hr Tryggers fräna,
kritiker inom högerpressen ha rätt, då de förebrå honom att han genom sin
moderation så långt ifrån dragit mellangrupperna till sig, att han tvärtom gjort
det lättare för dem att vandra vidare på indragningsvägen. Men i den saken
är det åtskilligt lättare att kritisera än att peka på det från högersynpunkt
önskvärda. Ty om hr Trygger genom sin korta övningstid för de värnpliktiga
möjligen medverkat till en allmän dragning åt vänster, så är det å andra sidan
otvivelaktigt, att en regeringsproposition, som gått de militära önskemålen om
årslång eller mer än årslång utbildning till mötes, skulle ha svetsat samman en
"vänster" under det gemensamma fälttecknet "kamp mot militarismen", och
resultatet torde inte ha blivit mycket annorlunda än det nu föreliggande. Om
man sålunda vågar utgå från att regeringen till sist skulle varit villig att godta
en uppgörelse på den liberala linjen, har man bara att inordna dess
miss-lyckande bland de många exemplen på politiken att ge efter för sent.
Den förebråelsen behöva inte socialdemokraterna lika nödvändigt göra sig^,
eftersom de in i det sista vägrade att släppa sin ursprungliga ståndpunkt, fastan>
en lösning av frågan samman med de frisinnade syntes ligga inom räckhåll,
om bara partiet ryckte någon smula uppåt ifråga om kostnadsramen. Vad som
vid denna vägran fällde utslaget, kan som vanligt inte med säkerhet avgöras,,
eftersom olika moment kunna gripas ut och kallas för den där lilla vikten, soul
får vågskålen att väga över åt ena hållet. Hade inte hänsynen till höstens val
spelat in, är det mycket möjligt, att de frisinnades kompromissförslag blivit,
accepterat. Men trots dessa hänsyn till det som ansågs taktiskt fördelaktigt^
kunde sammanjämkningsförslaget haft utsikter, om inte vissa mindre gripbara
men ändå otvivelaktiga hinder kommit i vägen. Det första var liberala par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
