Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Nothin, Torsten: Äldre tiders stora jordfråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄLDRE TIDERS STORA JORDFRAGA 263
Men även för landets fortsatta uppodling, för ny jords läggande
under plog har skiftesverksamheten varit av större gagn än anan i
allmänhet föreställer sig.
Vår officiella statistik utvisar, att totala åkerarealen ökats från
ett medeltal av omkring 2,475,000 hektar under femårsperioden
1866—1870 till något över 3,792,000 hektar under femårsperioden
1916—1920, och sannolikt har arealtillväxten varit än kraftigare
under mitten och förra hälften av 1800-talet. Enligt en uppskattning
skulle åkerarealen sålunda hava mera än fyraduibblats från år 1805
till 1913. Även om detta måhända är högt räknat och även om i
den nuvarande åkerarealen ingå avsevärda områden, som tidigare
givit sin ansenliga avkastning såsom slåtter- eller ’betesmarker, tala
dock de nu nämnda siffrorna sitt tydliga språk om vårt jordbruks
utveckling under de senaste hundra åren.
Skulle mannen av i dag tillfrågas om orsaken därtill, torde väl
sannolikt svaret komma att innebära en hänvisning till de alltjämt
förbättrade kommunikationerna och de därigenom ökade
avsättningsmöjligheterna samt till införandet av moderna lantbruksmaskiner
och vad därmed äger samband. Möjligen skulle väl även, åtminstone
att döma av den ställning stora delar av tidningspressen intager,
åberopas jordbrukstullarna.
Att de senare varit av någon mera nämnvärd betydelse för landets
uppodling, synes ej kunna utläsas ur den officiella statistiken: De
tidsskeden, då odlingsverksamheten varit särskilt livlig, synas
nämligen ej kunna ställas i tidssammanhang med skyddstullarnas
införande eller förhöjning. Vad åter angår de förlbättrade
kommunikationerna och de nya jordbruksmaskinerna, så lärer väl deras
betydelse för jordbruket ej kunna skattas n<^ högt, men det kan
ändock sägas, att desamma måhända snarare är o en följd av än en
orsak till den kraft till utveckling, som jordbruket redan tidigare
visat.
Men den nödvändiga förutsättningen för att en sådan oitveckling
skulle komma till stånd, det var en ändamålsenlig jorddelning; utan
en sådan var jordens uppodling, torrläggning och förbättring
försvårad för att ej säga omöjliggjord; och så länge en
sammandragning av de splittrade ägoområdena icke kommit till stånd, skulle ett
rationellt bruk av desaanma med användning av arbetsbesparande
maskiner ej gärna varit tänkbart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
