Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Hedén, Erik: En svag fredsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 erib: hedék
sprungna tyska revolutionen; de vunnos alltså icke genöm svenska
Vänsterns egen kraft. Svenska vänstern vilt valse^ar, det är
tydligt. Men om sedan dessa valsegrar leda till några praktii^a
framsteg eller ej, det työks vara vänstern förvånande likgiltigt.
Denna allmänna vänstersvaghet gör sig starkt gällande även
inom fredsrörelsen. Även denna präglas av ängslan och vacklan
och har vunnit skaligen små resultat.
Dess fel är dubbelt. Dess ena flygel är ytterst ängslig att ej
för mycket avvika från högern. Dess ideal är egentligen högerns
med några modifikationer. Ifråga om mllitarbördörna bjuder
den alltid under högerii men bara litet. Ju mer högern begär i
militäranslag, dess mer begära också dessa fredsvänner. De kunna
lika litet tänka sig ett Sverige utan militärväsen som ett’Sverige
utan konung och kapitalism.
Fredsrörelsens andra flygel däremot går skenbart tvärtemot
högeridealen. Men i verkligheten stöder den dem. Den ar så ivrig
att springa bort från högern att den springer i cirkel och så kommer
tillbaka till högern igen. Den förkastar alla praktiska och utförbara
åtgärder i fredsriktning och hjälper därigenom högern att bevara
allt som det är.
För fredsrörelsen är utrikespolitiken nödvändigtvis mer
grundläggande än inrikespolitiken. Det gäller alltså att finna den rätta
utrikespolitiken. Man borde ju vänta att denna skulle vara mötsätt
högerns. Högerns utrikespolitiska ideal var och är självklart
Kéjsar-Tyskland. Där fann den alla sina härligheter: fåväldet,
mäktfilo-sofin, auktoritetstron. Man borde då vänta att våra fredsvänner
skulle finna sitt ideal i Västmakterna, Frankrike och England,
varifrån ej blott fredsidén utan också alla frihetsidéer, såsom
demokratin, socialismen^) och frihandeln kommit. Att dessa makter bestå
och kunna göra sina idéer gällande är sä viktigt for’ fredsdemokratin
att denna måste skänka mer sympati än antipati åt hela Ententen,
även dä det tsaristiska Ryssland var med däri. Man tycker också
att just fredsvännerna borde ha gjort en bestämd skillnad mellan de
makter som avslogo skiljedomsförslagen och de som framställde
dessa, mellan de makter som började kriget och de som erbjödo
uppgörelse i godo. Det gjorde de faktiskt också i någon mån. Men
hur ängsligt och under vilka svåra samvetskval ! Med’vilka krum-
Vad Marx skapade var icke socialismen utan socialismens första
vetenskapliga motivering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
