Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Mogård, Bertil: Det nya avlöningssystemet för statsförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dét l^ya avlöningssystemet for statsförvaltningen 27?
jande storlek: vid den lägsta avlöningen för manliga
befattningshavare utgöres ortstillägget 90 kr. å den näst billigaste ortsgruppen
med tillägg av 90 kr. för varje av de återstående, varigenom å
dyraste ort tillägget kommer att utgöra 540 kr. I överensstämmelse
med graderingen å tjänsteskalan växla sedan beloppen efter
befattningarnas plats å denna, varvid dock ortstilläggens maximibelopp
för manliga tjänstemän begränsats till 240 kr. för näst billigaste
orts-gruppen med tillägg av ytterligare 240 kr. för varje ny ortsgrupp,
så att tillägget å dyraste ort för toppfiguren å tjänsteskalan blir
1,440 kr. För kvinnliga tjänstehavare, vilka kommittén menade i
allmänhet ej ha att försörja familj, bestämdes dessa minimi- och
maximibelopp till 60 respektive 120 kr. för näst billigaste
ortsgruppen samt 360 resp. 720 kr. å dyraste ort.
Vill man räkna dessa tillägg i procent, skall man finna, att de
utgå efter en procentiskt sett fallande skala, varigenom
åstadkommits, att ortstilläggen ej springa i höjden för tjänstemän, vilka
ansetts genom sina större avlöningar äga bättre motståndskraft mot
dyrortsförhållandena. Sålunda skulle exempelvis ortstillägget å den
lägsta avlöningsgraden stiga från 4,54 proc. å näst billigaste
ortsgrupp till 27,2 7 proc. å dyraste, medan för byråchefen eller annan
i högsta avlöningsgraden motsvarande siffror skulle bliva 2,18 proc.
och 13,11 proc. För kvinnliga tjänstemän är graderingen ungefär
likartad.
Oavsett speciella dyrortsförhållanden kan vidare en tjänstgöring
exempelvis i övre Norrlands kalla och människotomma trakter eller å
ödsligt belägna lots- och fyrplatser anses innebära alldeles speciella
svårigheter och obehag. För att kompensera tjänstemännen härför
har i nyare löneregleringar införts ett särskilt lönetillskott, benämnt
kallortstillägg, för befattningshavare, bosatt å sådana orter, där
vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden anses
medföra avsevärda olägenheter. I kungörelsen rörande
löneregleringen för lots- och fyrstaten benämnes detta tillskott
enslighetstill-lägg med fyra olika enslighetsklasser, där lägsta klassen utgår med
60 kr. och de övriga för varje ökas med ytterligare 60 kr. I
kommunikationsverken och civilstaten utgå de nämnda kallortstilläggen
för sex olika klasser med följande årsbelopp: för kallortsklass I 60
kr., II 120 kr., III 195 kr., TV 300 kr., V 450 kr. och för klass VI
med 600 kr. Olika tjänsteställning betyder här ingenting, utan
beloppen utgå uteslutande efter ortsgrupperingen. Det ankommer
på Kungl. Maj :t att bestämma de orter, där kallorts- och
enslighets-tillägg må utgå samt dessa orters fördelning å nämnda klasser.
Det viktigaste beträffande det nya statliga lönesystemet gäller
dock införandet av en enhetlig löneplan, i vilken samtliga
statstjänster kunna inpassas. Tyvärr har den ursprungliga synpunkten
härvidlag i betydande mån blivit tillbakaträngd. Dels ha från början
generaldirektörs- och vissa chefsbefattningar placerats i en särskild
grupp, varest lönen utgår som arvode. Och dessa lönebelopp äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
