Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Mogård, Bertil: Det nya avlöningssystemet för statsförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 bertil moöård
ning å löneskalan. Man kan gott säga, att kominunikationsverkens
lönekommitté ifråga om detta lyckats väl i sin banbrytande
uppgift. Kommittén uppdrog åt sina representanter från de olika
verken att preliminärt uppgöra förslag var och en för sitt verk till
tjän-sternas inbördes gruppering, utan att dock därvid hänsyn fick tagas
till huru de blivande lönerna kunde kamma att gestalta sig. I
fortsättningen fingo samtliga verksrepresentanter gemensamt söka
inordna tjänsterna inom alla omhandlade verk i grupper allt efter
tänkt placering å den gemensamma löneskalan. Det därigenom
uppgjorde förslaget lades sedan till grund för kommitténs fortsatta
överläggningar. Först sedan denna gruppering fullgjorts, skred
man till upprättande av förslag i avseende till lönerna. Liknande
torde förfaringssättet ha varit vid följande löneregleringsarbeten.
Denna värdesättning av de olika tjänsterna inbördes har sedan i
varje lönereglering kodifierats i en till reglementena som bilaga
fogad tjänsteförteckning, varigenom undvikits förändringar i texten
allt efter som nya tjänster tillkommit.
III.
Detta är själva grundvalen i det nya avlöningssystemet. När
kritik riktats mot detsamma, härflyter den från tvenne håll.
Ordföranden i ovan ofta omnämnda lönekommitté för
kommunikations-venken, riksdagsman C. G. Ekman, har som ordförande i den s. k.
1921 års lönekormnitté även underskrivit dennas betänkande
angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och
pensionsförhållanden. I detta kommittébetänkande framställas förslag
till en fullkomlig omkastning av den gemensamma, tämligen
nyfödda löneplanen för manliga tjänstemän. Behovsprincipen, som ej
nämnvärt fått gora sig gällande i det nya löningssystemet, förordas
nu till införande i form av en löneskala, graderad efter
tjänste-havarnas barnantal. Då densammas genomförande komme att draga
avsevärda kostnader, skulle medlen härtill erhållas genom
bortskärande av två löneklasser för de elva lägsta och en för de nio högsta
lönegraderna för manliga tjänstemän. Vidare föreslås ett nytt sätt
för lönedifferentiering mellan manliga och kvinnliga tjänstemän i
lönegraderna 1—15, varest kvinnliga befattningshavare skulle få
vidkännas en löneminskning i form av olika procentavdrag. Detta
innebär alldeles tydligt ett avsteg från enhetlighetens och
överskådlighetens princip.
Den kritik, som riktats mot det nya lönesystemet från annat håll,
träffar egentligen ej ovan refererade grunddrag av det enhetliga
avlöningssystemet utan vissa specialbestämmelser, vilka onekligen
med tidens lopp fått alltför brett och oredigt utrymme. Så påklagas
de många avdragstyperna vid tjänstemans ledighet, en sannskyldig
irrgångssalong för löneräknarna. Detsamma gäller i någon mån
även bestämmelserna om tillgodoräknande av föregående tjänstgö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
