Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 emil sommarin;
Ingen vetenskap springer dock fix och färdig ur grundläggarens
huvud, och Adam Smiths system har i viktiga partier fallit för
kritiken och ersatts med logiskt oklanderligare och praktiskt
tidsenligare nyheter. Den utvecklingen är det intressanta i
nationalekonomiens historia.
Adam Smith var ett barn av sin tid, som icke kunde förutsäga
1800-talets ekonomiska omvälvningar. Han stod i intim kontakt med
ett flertal av sin tids största tänkare, liksom han under mångåriga och
flitiga studier gjort sig förtrogen med sina föregångare inom den
filosofiska och politiska bildningens värld. Den allenastående
betydelsen av hans egen insats såsom nationalekonomiens grundläggare är
också ett ofrånkomligt faktum. Dettas innebörd måste vara
missförstådd av den, som kan finna den skotske filosofen David Hume
mera värdig titeln ’’nationalekonomiens grundläggare’’, ehuru denne
"åstadkom ingen samlad systematisk framställning av sina
ekonomiska tankar". Eftersom den systematiska framställningen är
kriteriet på vetenskap, är det enda rimliga att datera
nationalekonomien från denna "vetenskaps mest betydande alster", som tillika
grundlade det moderna vetenskapliga systemet. Före och efter
Adam Smith är den vanliga indelningen av nationalekonomiens
historia, och orsaken till den indelningen ligger i själva ämnets natur,
som borde varit klar för den, som senast upptagit det tiU utförlig
behandling. Tyvärr berör bristen i föreliggande fall själva
uppfattningen av ämnet: nationalekonomiens historia.
Nationalekonomien • har för visso, såsom det redan framgått av
reflektionerna rörande dess bärande tankars tidigare framträdande
och det ekonomiska tänkandet, en förhistoria. Denna plär alltid föras
tillbaka till tiden för de europeiska nationalstaternas uppkomst,
d. v. s. till nyare tidens början. — För Svedges del är Gustav Vasa,
som bekant, riksgrundaren. — Nationalekonomien har ju sitt namn
därav, att den är en vetenskap om folkhushållen såsom nationella
enheter inom det internationella samlivet. Nationalekonomien i
egentlig mening förutsätter nationalstaterna.
Riksgrundarna på 1500-talet tävlade om att utveckla sina väldens
rikedom och makt. De läto sig därvid ledas av synpunkter, som
betecknats såsom merkantilistiska, emedan de hämtats från
erfarenheterna om, vad som skapat de medeltida handelsstädernas storhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
