Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till natlokalekonomifiks historia 283
och välmåga (merx = handelsvara).^) En brytning med
merkanti-lismen betecknar fysiokratien på 1700-talet. Nationalekonomiens
förhistoria avhandlas därföre vanligen under två huvudepoker,
merkan-tilismens och fysiokratins. Under dem båda florerade ett politiskt,
speciellt handels- och finanspolitiskt skriftställeri, vars ledande
tankar framställdes dels av samtida filosofer och dels av den samtida
statskonstens mästare, vilkas idéer och åtgärder ömsevis befruktade
varandra. Båda prisades eller kritiserades av talrika
broschyrförfattare ur de litterära, administrativa och kommersiella kretsarna,
vilkas skrifter icke sällan av eftervärldens bokmal tillmätas större
betydelse, än de verkligen haft, och naturligtvis samvetsgrant
uppräknas och kommenteras av detta skriftställeris litteraturhistoriker.
En kompetent framställning av merkantilism och fysiokrati är
otänkbar utan en bakgrund av 1500—1700-talens historia och
filosofi. Än mera måste en skildring av medeltidens ekonomiska
åskådningar baserar på de grundläggande sammanhangen mellan
tidsförhållandena och de ekonomiska problem, som genom dem gjordes
brännande.
Söker man sig även till källorna i den grekiska och romerska
antiken, så finner man, att den romerska kejsartiden med dess växande
statstvång och fulländade byråkrati varit förberedelsen till
medeltiden med dess feodalväsen och livegenskap, medan renässansen vid
nyare tidens början direkt anknyter till den grekiska filosofien — till
den grekiska andan med dess individualism, dess forskningsfrihet
och forskarglöd — av vilken även nationalekonomien är en
upplysningstidens senfödda ättling. Den grekiska andan (Platos och
Ari-stoteles’) väcktes på nytt i renässansen, 1500—1600-talens stats- och
moralfilosofer förberedde 1700-talets upplysningsfilosofi, ur vilken
nationalekonomien såsom vetenskap bröts ut av Adam Smith. Så
kan man skissera det vetenskapliga ekonomiska tänkandets historia,
utan att såra Konfutse eller kyrkofäderna. Den klassiska
nationalekonomiens individualistiska realism har alltid haft och har
alltjämt att brottas med romantikens historiska statsideal och sam-
De lybeckska köpmännen spelade, som bekant, en roll i Gustav Vasas
historia och Louis de Geer i Gustav Adolfs och hans efterträdares. Att
merkanti-lismen haft att göra med ’’Herrarna Fuggers tidsålder’’ kunde måhända
tänkas vara av betydelse för hela systemet, vars grundsatser Adam Smith till ej
ringa del härleder ur köpmäns delvis välgrundade, men delvis sofistiska
re-sonemanger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
