Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emil sommaiiin
hällsutopiernas ideologier. Att Platons ’’Staten’’ givit ständigt nya
uppslag till idealstater i utopiernas värld är av underordnad
betydelse i jämförelse med den grekiska filosofiens och kulturens
inflytande i verklighetens värld. Till denna senares moderna
utformning genom den offentliga och privata rätten ha de romerska
juristerna gett formella och reella bidrag av grundläggande och
bestående värde. Men själva huvudströmningarna inom statsläran och
senare inom nationalekonomien, den individualistiskt-grekiska och
den statsorganiskt-romerska, ha helt och hållet undgått den, som kan
komma med påståendet, att de två tankeströmningarna från antiken
spåras i grekisk kollektivism och romersk individualism. Det
påståendet är falskt och vilseledande och misskrediterar från början
"en framställning av det ekonomiska tänkandets utveckling", såsom
den ansvarstunga, men icke otvetydiga underrubriken formulerats
på titelbladet till denna första nationalekonomiens historia på svenskt
språk.
I stil med missuppfattningen av grekisk och romersk anda göras
de gamla germanerna till kommunister genom antydningar om en
samäganderätt i jord, vars innebörd och ekonomiska motivering den
moderna vetenskapen längesedan klarlagt och visat fullt förenlig med
germanernas lidelsefulla individualism, om vilken litteraturen från
de nordiska ländernas forntid eller rättare vikingatid bevarat så
välbekanta vittnesbörd.
Att sammanföra "den grekisk-romerska forntiden" men "den
orientaliska forntiden" under den gemensamma överrubriken
"forntidens ekonomiska tänkande" är numera en anakronism. Alla dessa
kulturvärldar ha, som bekant, var för sig genomlupit sina perioder
av forntid, blomstringstid och förfall, vilka icke få betraktas såsom
förtider till de moderna kulturländernas medeltid och nyare tid.
Merkantilismen vid nyare tidens början var en internationell
företeelse. Dess nationella skiftningar och faser äro av underordnad
vikt. Att behandla merkantilistiska författare och deras skrifter
land efter land synes omotiverat i ett översiktligt arbete, så mycket
mera som alla de europeiska länderna näppeligen kunna medtagas.
I föreliggande fall har uteslutits bl. a. Holland, en av tidens
stormakter även inom vetenskap och konst. Därmed har författaren tvungits
att stuva in under övergången från merkantilism till liberalism
holländaren Hugo Grotius, som’ brukar betraktas såsom upphovet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
