Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 emil sommarin;
längre, ehuru samtidigt nationalstaternas konsolidering och
närings-företagens utveckling gjorde en större enskild frihet möjlig och
önskvärd. En naturlig reaktion mot det myckna reglerandet och
byrå-kratiserandet framträdde i alla länder. Frankrike intog politiskt och
kulturellt främsta platsen bland Europas sitater, när oppositionen
kom till genombrott, och att den gjorde det i Frankrike, var sä
mycket naturligare, som parterna där voro särdeles påfallande, och
där både regentens och folkets rikedom och makt syntes undergrävda
och i trängande behov av ett nytt näringspolitiskt och principiellt
underlag.
Fysiokratien betecknar i ordets egentliga mening kravet på att låta
näringslivet sköta sig själv, enligt grundsatsen att ’’naturen bör
råda’’ även inom folkhushållet (av fysis = natur, och kratein =
härska). Ingenting synes lättare att göra begripligt i det
ekonomiska tänkandets historia än ett dylikt omslag från för mycket
regerande till regeringslöshet. Mellan dessa poler pendlar ju den
allmänna opinionen även i våra dagar.
Motsättningen mellan merkantilism och fysiokrati karakteriseras
däremot icke av, att merkantilisterna betraktade människan såsom
producent, medan fysiokraterna i henne främst sågo konsumenten.
Det har varit senare tider förbehållet att i allehanda
propagandasyften utnyttja en dylik motsättning, som nationalekonomien icke
gillar, emedan vetenskapen gäller människorna både såsom
producenter och konsumenter, och emedan vetenskapsmännen visserligen
alltid tagit och taga de mänskliga behoven till utgångspunkt för
den ekonomiska verksamheten, men aldrig därföre förbisett, att
frågan "hur ska’ vi ha’t" måste underordnas frågan "var ska’ vi ta’t".
Denna underordning är icke heller främmande för gemene mans
ekonomiska tänkande. Gemenligen präglas detta av allt för sunt
förnuft, för att man skulle lyckas övertyga en skomakare — som har
rätt att räkna sig till godo sina yrkesbröders anseende såsom
intelligent och idérikt folk — om att det för hans ekonomiska
förhållanden är mindre viktigt, huru han utövar sitt yrke, än huru han
utbildar sina konsumtionsvanor. Påståendet om fysiokratiens
förkärlek för konsumenterna vederlägges av första rubriken i kapitlet om
"fysiokraterna^ nationalekonomi": produktiva och sterila klasser.
Och nog var det producenterna, som stodo bakom kravet: låt oss sköta
oss själva och låt varorna passera, nämligen komma fram genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
