Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till natlokalekonomifiks historia 287
stadsportar och gränsposteringar utan hinder av avgifter och tullar:
laissez faire, laissez passer.^)
Trots motsägelser och meningslösheter hör partiet om fysiokratien
till det läsvärda, ehuru man även i det måste beklaga bristen
på verklig ekonomisk bakgrund uti tidsförhållandena samt
förkärleken för dogmhistoriskt notismakeri och oförmågan att skilja mellan
tänkare och statsmän å den ena sidan och å den andra det ekonomiska
skriftställeriets dilettanter. Fysiokraterna bildade emellertid mindre
en nationalekonomisk skola än en oppositionell sekt, som i lärofadern
Quesnay såg den oförliknelige mästaren. Med stor fördomsfrihet
har Adam Smith återgett deras trosläror och träffande tillagt, att
läkaren Quesnay "tycks ha föreställt sig, att samhällsorganismen
kunde hålla sig sund och frodas blott under det noggranna
iakttagandet av vissa regler, principerna full frihet och full rättvisa. Han
synes icke ha tagit i betraktande, att varje människas naturliga
strävan att ständigt förbättra sin ställning är en livsprincip inom
samhällsorganismen, och att denna princip i många riktningar förmår
avvärja eller avhjälpa de skadliga följderna av en näringspolitik,
som präglas både av väld och våld
Denna berömda franska lösen blir icke begriplig i översättningen "låt
göra och låt gå". Lika misslyckade äro en hel rad av översättningsproven i det
föreliggande arbetet, som överhuvud är avfattat i ett för en skriftställares
penna ovärdigt vårdslösat språk. Alldeles oursäktliga äro de många
själv-gjorda översättningarna ur Adam Smiths Folkens välstånd, som föreligger i
en vårdad svensk översättning, från vilken citaten kunde ha hämtats. Ett
exempel : ’ ’Jag har aldrig sett, att något gott kommit från dem, som låtit påskina,
att de drivit affärer i det allmännas tjänst" lyder i min översättning; "Jag
har aldrig kommit underfund med, att sådana personer, som gett sig ut för att
arbeta för det allmänna bästa, gjort samhället mycken nytta". I det
sammanhanget är det ju fråga om charlataner inom affärslivet, som ge sitt jobberi
sken av att bedrivas för allmänhetens bästa.
Den mindre viktiga försatsen till detta omdöme citeras i dett här
recenserade arbetet, i vilket citaten från Adam Smith även i ett par andra fall
förkortats, så att bisaken kommit med, men huvudsaken uteglömts. Att en
vetenskapsman och ett stadsbud födas utan sådana olikheter i anlag, som hos dem
framträda med deras olika uppfostran, anföres såsom Adam Smiths observation.
Men hos Adam Smith är denna nära till hands liggande reflektion endast
inledningen till en bevisföring för, att människors överlägsenhet över djuren
väsentligen beror av olika begåvade och utbildade människors förmåga till
samverkan. — Naturligtvis citeras, utan sinne för den engelska humorn, Adam
Smiths beryktade sats om "det förslagna och listiga djur, som gemenligen
kallas statsman eller politiker", dock är denna min översättning förbättrad bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
