Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Sommarin, Emil: Till nationalekonomiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 emil sommarin;
’Tolkens välstånd är den titel, som E(mil) Sommarin
givit åt sin översättning och förkortning av arbetef anmärks det
i en not om Adam Smiths ’’Wealth of nations’’, som omtalas under
den engelska titeln. Om ordet "wealth" sägs det, att det "i regel
översättes med förmögenhet", varom ju läsaren lätt kan övertyga sig
i vanliga engelsk-svenska ordböcker. Om något är otvivelaktigt, är
det emellertid, att "wealth" hos Adam Smith, liksom "välstånd"
enligt svenskt språkbruk, betecknar ett tillstånd, vilket bör bedömas
efter, om ett folk har "gott eller ont om vad det behöver till livets
nödtorft eller bekvämlighet". I det hänseendet är ett folk enligt
Adam Smith bättre eller sämre ställt, "allt efter som avkastningen
av det årliga arbetet utgör mera eller mindre i förhållande till
antalet av dem, som skola leva därpå". Denna avkastning, till vilken
Adam Smith räknar blott reella underhållsmedel, främst livsmedel,
är naturligtvis ingalunda att betrakta såsom en nations "verkliga
förmögenhet" (s. 125), utan såsom dess nationalinkomst.^) I den
meningen jämför Adam Smith skilda nationers olika framsteg i
välmåga. Han kritiserar de två skilda folkhushållningssystem, som
representeras av merkantilism och fysiokrati och utvecklar sitt eget,
med vilket han lagt grunden till den vetenskapliga
nationalekonomien, en vetenskapsgren, som han tillskriver två uppgifter: "för det
första att bereda folket rikliga inkomster eller existensmedel, eller
rättare sagt att bereda det möjlighet att själv förskaffa, sig sådana;
genom utbyte av ’’gemenligen" mot ’’i vulgärt tal’’, vilket är befängt, ty
statsmannen tillhör ej vulgärspråket. Satsen förekommer såsom en skämtsam
vändning i ett sammanhang, där lämpligheten av repressalietullar föres på tal.
Ett upplyst statsmannaskap betraktade eljest Adam Smith såsom ’’den största
och ädlaste kallelsen" för en medborgare, såsom han uttryckligen säger i sin
"Theory of moral sentiments", där han tillägger, att den kallelsen kräver både
"gott hjärta och gott huvud". De egentliga statsuppgifterna voro emellertid
för honom andra och högre än att "driva affärer", varom en påminnelse i vår
affärsmässiga tid vore starkt påkallad.
En förkortning är översättningen endast i den meningen, att vissa
partier uteslutits, emedan de avse icke längre aktuella tidsförhållanden, och
emedan det varit omöjligt att finna svenskt förlag för en fullständig översättning.
Eftersom Th., som jag personligen känner och värderar, beslutat sig för
en annan mening, kunde det ha fallit sig naturligt, att han meddelat sig med
mig i saken. Ett tankeutbyte kunde då kommit till stånd före tryckningen.
Överhuvud borde författaren eller förlaget ha kunnat påräkna välvillig
genomläsning av manuskriptet, om hänvändelse skett till någon nationalekonom i
landet. Ämnets vikt hade fordrat någon konferentiell konsideration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
