Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Undén, Östen: En kungsväg till fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 östen undén
liga idéerna äro ’’ideologier", överbyggnader på den ekonomiska
grunden. Frihet och jämlikhet proklamerades såsom mänskliga
rättigheter, därför att borgerskapets intressen krävde frihet från alla
skråhinder, när den industriella utvecklingen begynte. I sin skrift
om Materialistisk historieuppfattning och klasskamp (Malmö 1908,
s. 39) ger Wigforss följande skildring av moralens uppkomst och
utveckling enligt den materialistiska historieuppfattningen:
"Enligt denna uppfattning är det egenskapers och handlingars
nyttighet eller skadlighet för den sociala gruppen, som avgör deras
moraliska karaktär. Vad som gagnar samhället åtnjuter allas
gillande, vad som skadar bli straffat, och småningom få vi en samlad
skatt av erfarenheter om gott och ont, vilka utgöra rättesnöre för
människornas handlande, som individen följer antingen rent
instinktivt eller av medveten hänsyn till en avvikelses konsekvenser.
Då nu livsförhållandena äro ganska olikartade, kunna samma
handlingar för olika samhällen ha olika följder, och det moraliska
omdömet växlar därefter. Även ett visst samhälle kan under
förändrade omständigheter eller på ett nytt kulturstadium fördöma en
handling, som förut berömts. Att döda en fiende i krig är en
lovvärd handling, men blir ett brott, så snart freden slutits... Och
slaveri eller olika former av livegenskap höll sig kvar, ända tills den
frie lönarbetaren, om vilken arbetsgivaren icke behövde bekymra
sig, blev förmånligare arbetskraft än trälen, som husbonden under
alla omständigheter måste försörja. Att slaveriet, så länge det
existerade, av folk i allmänhet icke betraktades såsom något orätt, är
tydligt. Men huru även de högst utvecklade människorna äro barn
av sin tid, bevisas därav, att till och med de stora grekiska
filosoferna funno slaveriet naturligt och att medeltidens kyrkolärare
gjorde sammalunda."
Jag antager, att Lundstedt skulle kunna ansluta sig till en
uppfattning sådan som den här utvecklade. Hans hänvisning (s. 62) till
Marx bestyrker detta. Men tydligen fäster han en oerhört mycket
större vikt, än socialister i allmänhet från sin utgångspunkt göra,
vid de naturrättsliga idéemas betydelse för människornas praktiska
handlande. Han vill uppenbarligen ej betrakta dem såsom lätt
maskerade moraliska krav, till sitt innehåll oftast överensstämmande
med de krav, som skulle av samma individer uppställas, ifaU de i
stället sökte sitt ankarfäste i samhällsnyttan. Och även om resultatet
i vissa fall blir detsamma, vare sig man åberopar ett "rättsmedve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
