Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Kautsky, Karl: Internationalens öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONALENS ÖDEN.
TILL DEN 28 SEPTEMBER 1924.
För TIDEN av KARL KAUTSKY.
I.
en tjuguåttonde september yar det sex^
J J tio år sedan ’ Tnternationella arbetareassociationen"
bilda-des för aitt hålla arbetarerörelserna i de olika länderna i
ständig förtbindelse med varandra. Sextio år — en lång
tidrymd för den enskilde, en kort sträcka i mänsklighetens historia.
Och hnr oerhört långt framåt vi likväl kommit på den tiden. Är
1864 fanns det ingen proletär massorganisation i världen utanför
England. Nu äro fackföreningar och arbetarepartier överallt en
makt, som med allt större framgång sträcker händerna efter statens
styrelse.
För oss i vår otålighet gick det alltid mycket för sakta, men när
vi nu se tillbaka äro vi glada över den väldiga sträcka vi
till-ryggalagt.
Man ser en bild av Internationalens framsteg i ett av dess
bekymmer just nu. För 60 år sedan var det lätt att besätta det dåvarande
verkställande utskottet, det i London sammanträdande generalrådet,
med i London bosatta lämpliga representanter för de olika
kulturländerna. Den sedan 1849 under mer än ett årtionde rasande
reaktionen hade drivit många av revolutionens förkämpar från deras
hemland till den engelska asylen. Emigrationen dit var ännu 1864
oerhört stor. Numera är det svårt att få Internationalens exekutiv
fullt besatt, eftersom arbetarerörelsen i de olika länderna vuxit så
och dess uppgifter nått en sådan omfattning, att den överallt endast
med svårighet kan undvara arbetsdugliga krafter. Och de engelska
medlemmarna av den nu igen till London förlagda exekutiven ha
nyligen måst söka ersättare, eftersom de blivit ministrar.
Men hur kraftig Internationalens frammarsch än var gick den
inte i en rak linje utan i sicksack. Just dess minnesdagar voro
mycket nedslående.
Tioårsdagen av den första internationalens grundande fann den
döende. Och dess femtioårsdag, som skulle firats i Wien på en in-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
