Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1924 - Händelser och spörsmål - Den heliga arvsrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 händelser och spörsmål
Den avlidna Ekengren härstammar på fädernet från en kyrkoherde Nils
Ekengren i Västergötland och på mödernet från en bonde Sven Rasmusson, som
omkring 1800 levde i Foss pastorat vid Munkedal, Denne senare, den avlidnes
morfader, hade sex barn, och det är bland avkomlingarna av fem av dessa
som huvudarvingarna äro att söka."
Det bör observeras, att den i notisen omnämnde "släktforskaren" angives
såsom en för allmänheten bekant figur. I själva verket tillhör också
släktforskaren Ahlin det galleri av offentliga personer, vilkas namn den
tidningsläsande allmänheten med igenkännandets tillfredsställelse återser i
tidningsrubrikerna. Måhända är en och annan tveksam, huruvida släktforskaren skall
i kretsen av kända namn ställas’ vid sidan av J. O. och M. O. såsom den där
ingriper till de rättslösas skydd, eller snarare placeras bland de välgörare, som
tid efter annan genom underkurer vidmakthålla tron på slumpens betydelse i
världsordningen.
Släktforskaren i det moderna Sverige bör emellertid betraktas framför allt
ur synpunkten att vara en produkt av samhällsförhållandena, i detta fall av
arvslagstiftningen. Det vällovliga yrket att i kyrkoböcker utforska släkternas
förgreningar och föreningar, i syfte att konstatera tillvaron av släktingar efter
en avliden, har nämligen till förutsättning och ekonomisk grundval en
rättsordning, enligt vilken en aldrig så avlägsen släktskap kan, då ingen närmare
släkting anmäler sig och intet testamente föreligger, utgöra tillräckligt skäl för
kvarlåtenskapens förvärvande.
Då det med matematisk visshet kan påstås, att släktingar alltid måste
finnas, förstår man lockelsen för släktforskaren att uppdaga den avlidnes
frändskap med någon levande ättling av en gemensam stamfader, skulle han så
behöva sträcka sina efterforskningar århundraden tillbaka i tiden.
Sannolikt skola våra efterkommande betrakta vår nu gällande arvslag
såsom en intressant kuriositet i det 20: de seklets Sverige, vittnande om gamla
religiösa föreställningars sega livskraft. Vilken förtjusande rest från
mystiken hos de primitiva folken lever inte kvar i föreställningen, att den
biologiska blodsförvantskapen är den av gudomen anvisade normen för egendomens
fördelning efter en avliden! Och hur romantiskt är det inte, att vem som helst
i vår rationella och vetenskapliga tidsålder kan bli den lycklige arvingen till
en liten förmögenhet på grund av en släktskap, om vilken han tills vidare icke
har en aning och som eventuellt genom ingående arkivforskningar kan
uppdagas I
Men om våra efterkommande måhända skola finna sig tilltalade av dessa
spår från en primitiv kultur i ett utvecklat samhälle, är detta icke tillräcklig
skäl för oss att behålla de gamla sedvänjorna. Man kan för övrigt påstå, att
arvsrätten aldrig i realiteten varit så orimligi; anordnad ooh så obegränsad
under primitivare samhällsformer som den blivit numera, då å ena sidan släkten
icke längre bildar en samhällelig enhet och å andra sidan släktskap kan, tack
vare arkivforskningens tekniska fulländning, påvisas i långt avlägsnare led än
fordom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
