Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Kautsky, Karl: Internationalens öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* INTKENATIONALÄKÖ ÖDEN 823
tendenser, men ännu inte frambringat alla maktmedel för deras
genomförande, ännu ingen utbredd strängt disciplinerad, centraliserad
byråkrati och. inte heller någon stark, stående här. Denna blev i
England svag redan därför, att landets styrka mot grannarna mer
berodde på flottan än på lantarmén.
Därtill kom att England kort före den franska revolutionen
upplevde ännu en andra framgångsrik revolution, de amerikanska
koloniernas oavhängighetskrig, som på ett synnerligen kännbart sätt
inpräntade den lärdomen i Englands härskande klasser, att inte genom
oböjlighet utsätta sig för de svåraste nederlag, sedan redan de
borgerliga revolutionerna under sjuttonde århundradet väsentligt
beskurit statsmaktens viktigaste maktmedel.
När det sedan i England likaså tidigare än på kontinenten uppstod
en stark, kapitalistisk industri och med den ett talrikt proletariat
och ett fruktansvärt masselände, just elementen för den proletära
klasskampen, fann denna redan grunden lagd för en demokraiti, som
proletariatet behöver för att organisera sig, för att skola sig och
slutligen vinna den politiska makten.
Det fanns redan förenings- och församlingsfrihet, pressfrihet,
kommunernas och grevskapens självförvaltning och ett starkt
parlament, som nationens verklige härskare. Och allt detta under
frånvaron av en stark byråkrati och armé. Alla dessa medel till en
politisk maktutveckling funnos i England redan vid tiden för den
franska revolutionen — men likväl till en början ännu i former, i vilka
de blott stodo de övre klasserna till buds och inte gagnade
proletariatet. Proletära sammanslutningar voro förbjudna, självstyrelsen
förbehållen jordägarna, pressen genom tidningsstämpeln och
parlamentet genom censusvalrätt förvandlade till monopol för de
besittande.
Proletariatets uppgift inriktad^ på att skaffa sig tillträde till alla
dessa i>ositioner. Att på en gång genom en våldsam revolution erövra
dem alla föreföll omöjligt. Motståndet från de härskandes sida
måste bli mycket mindre, om man för varje gång belägrade blott en
av dessa ställningar. Det betydde då för de maktägande inte en
fråga om vara eller icke vara, och vid en sådan begränsad kamp
kunde man också vänta att finna bundsförvanter i de besittandes
eget läger.
Det hör ju också till Englands politiska egenart att de härskande
klasserna inte bara tidigare än andra gå in på medgivanden på
enstaka imnkter, utan också lätt splittra sig gentemot motståndaren.
Vi ha redan sett att den borgerliga revolutionen utbröt mycket
tidigare i England än i Frankrike, under en tid, då konungadömet
ännu inte förmått att skapa starka maktmedel, men då feodaladeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
