Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Lundstedt, Vilhelm: Sken eller verklighet i fredspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öken eller verkllghel: 1 j^lteösl^olltlkteij s37
del av vad jag i sådant avseende i min skrift utvecklar om
folkrättsmystikens utnyttjande i våldspolitikens tjänst och om de falska
rättsföreställningarnas härjningar efter fredsslutet. Här bleve det
för långt att utföra.
Undén säger nu först till kritik av min allmänna ståndpunkt
följande:
"Men tydligen fäster han (Lundstedt) en oerhört mycket större vikt, än
socialister i allmänhet från sin utgångspunkt göra, vid de naturrättsliga
idéernas betydelse för människors praktiska handlande. Han vill uppenbarligen ej
betrakta dem såsom lätt maskerade moraliska krav, till sitt innehåll oftast
överensstämmande med de krav, som skulle av samma individer uppställas, ifall
de i stället sökte sitt ankarfäste i samhällsnyttan.’’
Mot en sådan samhällssyn, som Undén här synes gilla, är,
snart sagt, hela historien ett enda vittnesbörd. Eosornas krig i
England, vad var det annat än en fejd om vilken släkt som hade rätten
att härska över det omstridda området ? Vill Undén verkligen hävda,
att de naturrättsliga idéerna voro av underordnad praktisk betydelse
under franska revolutionen? Att en Rousseaus insatser icke spelat
någon mera avsevärd roll i världshistorien ? Förgäves skall man söka
vrida det på den bogen, att idéernas betydelse här berodde på deras
identitet med samhällsnyttan. Ty väl bör märkas, t. ex. att det
ingalunda var blott det nyttiga i revolutionen utan också de mest
skadliga utväxterna på densamma, som hade sitt stöd i dessa idéer. Att
de naturrättsliga idéerna faktiskt utövat en mängd gott, har jag
varit synnerligen angelägen att i min skrift framhäva. Men detta
har då berott icke på idéen såsom sådan utan på att den trots sin
oförnuftighet jämväl inneslutit något, som verkligen varit nyttigt.
Och det är ett synnerligen farligt misstag att med Undén tro att de
naturrättsliga idéernas innehåll ’’oftast överensstämma med’’
samhällsnyttans krav. Låt oss först gå till den inomstatliga rätten. Av
vad jag utvecklat i mina skrifter framgår att, såvitt man verkligen
tillämpade de rådande, från naturrätten stammande
rättsföreställningarna, så skulle varken straff-, skadestånds- eller kontraktsrätten
kunna uppehållas. Man kan tryggt påstå, att de falska
rättsföreställningarna inom staterna blott äro oskadliga, i den mån som de
icke tillämpas. I stora drag förhåller det sig här så, att både
lagstiftare och domare och i viss mån även rättsvetenskapen — under
trycket av vad hänsynen till det allmänna bästa i det eller det
avseendet kräver — kringgå rättsföreställningarna så pass mycket, att
samhället icke kan taga någon skada av dem. Vad rättsvetenskapen
angår, är dess älsklingsmetod härvid den, att uppdikta ett faktum,
nödigt för att tillämpningen av en rättsföreställning icke skall råka
i strid med samhällsnyttans krav. Sålunda förekommer det på stora
rättsområden, att man för att få skadeståndsskyldigheten
rättfärdigad helt enkelt ljuger ihop, att personen åtagit sig att betala ska-
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
