Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Carleson, C. N.: Excesser i revolutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 c. N. CARLESON
sidiga beskyllningarna för övergrepp och kränikningar, desto
bjärtare färga lidelserna principerna och besluten. Sådana företeelser,
om de än skulle kunna rätt väsentligt, mildras, torde dock vara
omöjliga att helt och hållet utplåna. Därtill kommer som ett
brutalitetsmotiv, som kanske alltför mycket blivit förbisett vid bedömandet av
revolutioners barbari-framtoning, nämligen att dessa
sammanstötningar i staters och nationers inre oftast inträffa kort efter eller
under krigiska förvecklingar, under spända utrikespolitiska
situationer, ofta under de färska intrycken av ett krigs förvildning, som
kallar till liv människans brutala våldsinstinkter. Hetsen suger då
näring ur de faror, som omvärva både landet och revolutionen.
Skräckväldet i Frankrike år 1792 sammanfaller med den första stora
antirevolutionära maktkoalitionen mot republiken. Nu omsider
borde man även begripa, att den ryska so v jetr evolutionens
’’tjeka’’-terror aldrig skulle ha antagit sådana dimensioner som den
tvivels-utan gjorde en tid, om icke de ryska massorna och deras ledande
organ utifrån påtvingats känslan att, övergivna och belägrade,
kämpa mot hela världen samlad bakom insurgentarméernas
kulsprutor.
Från begreppet ’’revolution" kan nu icke i ett visst skede av
händelsernas förlopp skiljas ett visst mått av ’’förgripelse’’. Nu finnas
ju de, som betrakta allt vad revolution heter såsom en ’’excess’’ i
detta ords värsta kriminella bemärkelse, men med sådana boeotier
är allt meningsutbyte från början omöjligt. Själva nedbrytandet av
ett system, som icke längre sanktioneras vare sig av flertalet i en
nation eller av objektivt bedömda saklägen i förhållande till gällande
formell ordning och institutionell rätt, kan nu icke betecknas som
"excess". Det är icke excess att sätta spettet under en mur, som
hotar människoliv, därför att den är fallfärdig och om vilken de
flesta äro förvissade, att den om någon tid måste försvinna. Det
är inget helgerån att rasera det, som redan är förvittrat, men ännu
i sin förvittring och just då i så mycket högre grad genom sin allt
tydligare oförenlighet med det nya förnuft, som kämpar sig fram,
är mer skadligt än någonsin. Givetvis kräves i dylika kritiska
ögonblick urskillning, säkert omdöme om vad som verkligen hör under
rubriken "livsodugligt" och "fallfärdigt", så mycket mer av nöden
som ett misstag härutinnan i sin ordning lätt kan framkalla en
reaktionär excess. Det inverkar likväl icke på det berättigade och
ofrånkomliga i en omvälvnings fortskridande rasering och nydaning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
