Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1924 - Carleson, C. N.: Excesser i revolutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXCESSER I REVOLUTIONER 353
på dennas materiella grund, på dennas behov av nya organ och nya
rättsnormer. Vi prisa en skicklig trädgårdsmästares underlättande
av knoppning, blomning och fruktsättning medels bortskaffande av
ogräs och växtens ans och vård. Det gives då även en rätt till
sociologiska ingrepp i ett snedvuxet samhälle. Där uppträder alltför ofta
som degenerationsfenomen att tistlar växa på fikonträdens bestånd,
att själva samfundsandans samhällighet lägges i vanhävd. Då måste
stundom saxen tillgripas, men efteråt, när en rundlig tid förflutit,
är det få, som ondgöra sig över den skada, som tillfogats —
tistlarna.
Obestridligt fortgå emellertid efter ett revolutionärt skede
tvisterna om vad som var överdrift, vad som överskred det alltid
svårbestämbara rättfärdighetsmåttet, vad som var omöjligt att undvika,
vad som borde och måste beslutas och genomföras. Strängt taget
ha detta slags tvister en vida större omfattning, ty de utsträckas
till hela aspekten över ett lands och ett folks historia. För att hålla
oss blott till vårt eget land behöver jag blott erinra om den bittra
polemiska fejd, som fördes på 1830- och 1840-talen mellan
Geijer-skolan och Anders Fryxell om ’^kungafördömande’’ och
’’kungaförhärligande’’ i historieskrivning. Var dag, varmed tvisterna
förlängas, ger kanske i dagshändelserna nytt stoff till fördjupande
belysning av genombrott för tio, femtio, hundra år sedan. Vad som
i går var excess, blir i dag förnuft och vice versa. Se blott hur ända
in i våra dagar 1790-talets franska revolution debatteras; det kan
knappast undvikas att under viss period förhärskande riktningar och
strömningar, som bilda en nations mentalitet, sätta spår i omdömet
om det framfarna och naturligtvis i all sjmnerhet om de epoker, där
vägen framåt brutits i särskilt skarpa vinklar. En lång tid t. ex.
betraktades Danton, Robespierre och Marat av all borgerlig,
"korrekt" anständighet som excess-kriminella. Alla tre i klump. Sedan
efterhand utmönstrades Danton och ställdes i en klass för sig som
"statsman", men det skedde först under — tredje republiken, som
kunde vinna en viss ideologisk styrka genom att rehabilitera en
kraftkarl och organisatör som Danton. Något längre fram i tiden,
sedan tredje republiken konsoliderat sig, togs ännu ett steg, i det
man t. o. m. hos principfanatikern Robespierre, som utbyggde
Dantons revolutionsmaskin, upptäckte vissa sympatiska sidor och
"förmildrande omständigheter". Till Marat har det borgerliga omdömets
revision ännu ej hunnit fram, men det är icke alldeles osannolikt,
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
